Mycket kära kamrater på vägen:
Det gläder mig att sända er en förklaring beträffande en målning som skapats av en flamländsk renässanskonstnär med namnet Pieter Brueghel den Äldre. Detta verk skapades 1568. För närvarande bevaras det i Nationalmuseet Capodimonte i Neapel -Italien-. Detta konstverk kallas…
…MISANTROPEN
Målningen som är innesluten i en cirkel inuti en fyrkantig ram representerar en gammal man klädd i svart och med vitt skägg som knutit sina händer framför sig. En mindre man som är barfota bakom honom använder en kniv för att skära av trådarna till den gamle mannens penningpung. Den gamle mannen förefaller vara så förlorad i sina tankar att han varken lägger märke till stölderna eller fotanglarna som finns på hans väg. Underligt nog håller en korsformad glob tjuven instängd.
Å andra sidan, en säger mening som är skriven på flamländska, i den nedre delen, till oss:
«Om dat de werelt is soe ongetru / Daer om gha ir in den ru».
‘Eftersom världen är svekfull, bär jag sorgekläder’…..
Efter denna utläggning, tålmodiga läsare, ska vi nu försöka förstå de element som finns bevarade i detta konstnärliga verk.
Som en central del av detta verk ser vi den gamle mannen som bär en helsvart klädnad. Denna klädnad är inte en eremits utan den tillhör en individ som är hätsk och trött på folk i denna värld. Det är vad som definierar en misantrop, någon som avskiljer sig från världen och föredrar att stänga in sig i sig själv och i sina tankar. I vår värld finns det tusentals personer som har denna egoistiska tendens som får dem att avsky eller hata resten av sina medmänniskor, eftersom för dessa personer utgör resten av människorna något svekfullt. Därför står meningen på flamländska som säger: «Om dat de werelt is soe ongetru / Daer om gha ir in den ru»……Översättning: ‘Eftersom världen är svekfull, bär jag sorgekläder’…..
Den tjuv som går bakom den gamle mannen och som stjäl påsen med världen från denna är instängd i ett korsformat klot. I det hör fallet handlar det inte om något alkemiskt, nej. Detta klot som innesluter tjuven representerar mikrokosmos människan som alltid försöker dra nytta av andras svagheter.
Det är sorgligt att veta att i våra metafysiska studier brukar många gånger misantropiska personer infiltrera sig, folk om vilka vi skulle kunna säga att de alltid går omkring och håller mässor för sig själva. Dessa individer talar inte med någon och de lever instängda i sina egna tankar, till en grad att de inte ens lägger märke till de olyckor som andra medmänniskor kan orsaka dem, så som fallet med tjuven i vårt studietema. Denna typ av individer skulle onekligen inte kunna göra den Hemliga Vägen eftersom denna hermetiska väg, just precis, endast kan genomföras genom att leva tillsammans med ofullkomligheterna i vår värld.
Misantropin, i likhet med mytomanin är, i själva verket, tillstånd av vårt djuriska Ego som kan betecknas som psykologiska sjukdomar och, psykiatrikerna behandlar, faktiskt, dessa personer med sessioner av intensiva behandlingar för att försöka inkludera dem i samhället.
Den gamle mannens utrop där han uttrycker att «eftersom världen är svekfull, bär jag sorgekläder» är inget annat än ett tillstånd som framkallats av ett psykologiskt aggregat som får honom att känna sig mycket överlägsen andra. Med andra ord, det handlar, följaktligen, om en fåfäng person som täcker sig själv med svarta klädnader för att skilja sig från övriga människor, men i sitt inre bär han på surmulenhet och förakt för att försöka visa att han inte är som andra…..
Vår V.M. Samael Aun Weor har tydligt sagt till oss: «Endast att leva tillsammans med våra medmänniskor är det möjligt att upptäcka våra egna defekter för att sedan kunna eliminera dessa». Det visar oss att livet, mycket riktigt, är en skola till vilken vi kommer för att se våra brister och, när vi väl har upptäckt dessa, förstå dessa och eliminera dem.
Blindheten hos misantroperna är så stor att de under deras pilgrimsfärd genom vår värld inte är kapabla att se de faror som de har framför sina egna ögon och de är offer till många smärtsamma och oangenäma omständigheter. Detta är fallet med rullstenarna och fotanglar som befinner sig på den väg som den gamle mannen vandrar på. Dessa rullstenar och fotanglar kan symbolisera, inte enbart materiella faror, utan även psykiska eller mentala. Vanligtvis passar misantropen inte in på någon plats, eftersom var han än går tycker han inte om att ha kontakt med någon, och vinner så så vis andras antipati.
Misantropen är något som liknar den mani som vissa personer har att vilja låtsas vara ödmjuka. Detta påminner oss om anekdoten där den store filosofen Sokrates när han observerade Aristippus gående på Atens gator bärande klädnader fulla med hål för att försöka förefalla vara ödmjuk inför andras ögon, uttryckte en ironiskt fras: «Aristippus, genom hålen i din klädnad ser man ditt högmod»…
Detalj med de fotanglar som finns på den gamle mannes väg. En fotangel är ett «vapen för luftfartsförhandlingar» o «ett system av antitillträdesvapen», vilket består av två eller flera spikar eller vassa taggar som är placerade på ett sätt så att en av dessa alltid är riktad uppåt från en stabil bas.
Tillåt mig nu lägga till några fraser för er reflektion:
«Jag är övertygad om att den första prövningen för en stor människa består i ödmjukhet». Ruskin
«En verkligt stor själ omfamnar i sin ömhet hela det mänskliga släktet och skulle vilja se alla människor lyckliga och saliga». Baron av Holbach
«Mänskligheten är som den är: det handlar inte om att förändra den utan att lära känna den». Gustave Flaubert
«Ödmjukheten hos hycklarnas är det största och mest högdragna hos de högmodiga». Lutero
«Jag älskar mitt land mer än min familj, men jag älskar mänskligheten mer än mitt land». Fenelón
SIC TRANSIT GLORIA MUNDI. ─‘Så övergår världens ära’─.
Kwen Khan Khu
