Mycket kära vänner:
Genom att fortsätta med vår önskan att förmedla extraordinära esoteriska förklaringar beträffande den stora Mästaren Leonardo da Vincis målningar, gläder det mig att nu överlämna information till er beträffande den här andra som han vill kalla…
…Jungfrun från klipporna
Jungfrun rån klipporna är ett namn som använts för att benämna de två tavlorna av Leonardo da Vinci som målats med identisk illustrationsteknik i olja på panel. Några intressanta fakta:
«Detta mästerverk utgör en del av de huvudsakliga målningarna som visas i Louvren. Tillverkad av Leonardo da Vinci och av bröderna Predis, Evangelista och Ambrogio, den beställdes 1483 av Franciskanernas brödraskap av den Obefläckade Avlelsen för att dekorera ett kapell i kyrkan San Francesco el Grande i Milano. Denna oljemålning på panel var avsedd att uppta den centrala platsen av en triptyk – de andra två konstnärerna målade triptykens lateraler, upphovsmannen till den centrala delen är Leonardo-.
Historiker säger att Jungfrun från klipporna refererar till en legend som vilar på mötet mellan Johannes Döparen och Jesus under deras exil i Egypten. Eftersom Johannes Döparen var föräldralös, utsåg Gud ärkeängeln Uriel till hans beskyddare. Deras möte ägde rum i en grotta, vid den tidpunkt under vilken ärkeängeln Uriel bad Maria att ta Johannes Döparen under sitt beskydd. Johannes Döparen lyfts fram på panelen, då han pekas ut av ärkeängeln Uriel och är belägen just precis vid sidan av Maria.
Det finns en annan version av panelen, som gjordes 20 år senare, som finns på National Gallery i London. Denna andra målning, som påträffats i detta kapell tillhörande brödraskapet, bekräftar att den första versionen inte blev accepterad och man säger att den aldrig visades. I denna andra version framträder identiteten av två barn: man har lagt till en aura runt huvudet på Jesus och ett kors i händerna på Johannes Döparen. Ärkeängelns hand som pekar på Johannes Döparen har också försvunnit».
Bägge målningarna representerar, emellertid, transcendentala ting på mystisk och alkemisk nivå. Man måste börja med att säga att på bägge verken ville Leonardo betona mysteriet med att inkarnationen av Kristusbarnet framkallas i innandömet av suprasexualitetens klippa…, vilket vi har kommit att förstå tack vare de Samaelianska lärorna, eller de gnostiska lärorna från Vattumannens Avatar.
På bägge målningerna framträder dessa klippgrottor, som en hänsyftning på det mysterium som finns bevarat i den heliga sexualiteten, vilket alltid symboliserades av stenen. Vi minns dessa ord från det kristna Evangeliet:
«Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget [sexualiteten]… Och slagregn föll, och vattenströmmarna kom, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det inte omkull, eftersom det var grundat på hälleberget [det vill säga: sexualiteten]. Men var och en som hör mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden. Och slagregn föll, och vattenströmmarna kom, och vindarna blåste och slog mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort».
Det är intressant att på bägge oljemålningarna se representationen av den välsignade Ram-IO, eller Maria, Marah eller hur vi nu vill kalla henne, en levande hänsyftning på vår mycket heliga Moder Kundalini, vilken i själva verket är den som leder Adeptens alla processer till dess att man når fram till Mästarskapet.
Den klädnad som tillhör Henne på den första duken är svartfärgad. Detta är en antydning på det enorma behovet av att DÖ psykologiskt så att vi kan nå fram till miraklet av inkarnationen av den inre Kristus. Denna Kristus framträder på bägge bilderna tillsammans med Johannes Döparen -en annan Kristus-, som bär med sig ett litet kors.
På den första oljemålningen pekar ängeln Uriel – Kärlekens Logos – på Johannes Döparen och, å andra sidan, känner Johannes Döparen igen den framtida Kabiren från Galileen i det andra barnet, vilket är anledningen till att han gör såsom en vädjan till honom och dyrkar honom, eftersom han visste att han skulle komma att bli Jesu föregångare, men sedan skulle Nazare´en fullborda det verk som skulle komma att bli känt av mänskligheten.
Det är bra att se att om Johannes Döparen bär på korset, bär Jesusbarnet en gloria på sitt huvud som betecknar honom som Messias.
På barmen till Gud Moder, på den andra målningen, ser det ut som Davidsstjärnan är tecknad, symbolen för föreningen mellan de två naturerna: den gudomliga och den mänskliga. Men vi får, samtidigt, inte glömma att hon, i likhet med Josef, hennes make, tillhörde kung Davids ätt.
På den andra oljemålningen pekar ärkeängeln Uriel inte längre på Johannes Döparen och det är som om världens välsignade Gud Moder ville skydda den andre, eftersom vi ska komma ihåg den tradition som kommenterar att, när Johannes Döparen hade blivit föräldralös, valde Maria att adoptera honom. Detta visar den VÄLDIGA KÄRLEK som Devi-Kundalini utövar gentemot alla Adepter av alla kategorier. Såväl på den första målningen som på den andra bär Hon, den mycket heliga Jungfrun, en mantel som på insidan är guldfärgad, eftersom det är Hon som renar de Invigda och tillverkar de gyllene kropparna eller de solära kropparna åt dem, kallade To Soma Heliakón i de grekiska gnostiska mysterierna.
Det är också bra att peka på att, på den andra representationen av detta illustrerande verk, är det en klippa som sticker ut och antar en fallisk form, som får oss att förstå att det är enbart genom den alkemiska transmutationen som möjliggör dessa gudomliga mutationer eller mirakel av himmelsk transcendens.
Vi tillägger slutligen att, på den andra duken, är Stella Maris heliga tunika i blå färg, med en tydlig hänsyftning på att Hon är Himlarnas eller rymdens supra-dimensioners Drottning.
Jag vill i utforskningen tillägga det faktum att Jesusbarnet, på bägge representationerna, gör en hälsning till Johannes Döparen med tummen, pekfingret och långfingret på sin högra hand, som att vilja visa åskådaren att Kristus är den vackra representationen av skapelsens tre ursprungliga krafter: Faderns kraft, Sonens kraft och den Helige Andes kraft.
Lika viktigt är det faktum att framhäva att Leonardo, på den andra illustrerade bilden, ville visa att hela det inre verket kan genomföras enbart med hjälp av genesisvattnen eller de ursprungliga vattnen som vi aldrig bör förlora, på intet vis. Dessa vatten visas i bakgrunden på duken som en fundamental ruta på detta magnifika verk. Å andra sidan, anser jag att, eftersom Alkemin var ett så transcendentalt tema och behandlad på ett så omfattande sätt av de stora Mästarna av Ars Magna, visar sig orden från en Adept som Fulcanelli vara passande till tematiken beträffande Jungfrun från Klippan eller Jungfrun från Stenen, låt oss se:
I Entretien d´Eudoxe et de Pyrophile, som tjänar som en kommentar till denna avhandling, skriver Limojon e Saint-Didier apropå detta landskap: kvinnan som är passande till klippan och som bör förena sig med den är denna källa till levande vatten, vars källa, helt himmelsk, som speciellt har sitt centrum i Solen och i Månen, framkallar denna klara och vackra bäck förbunden med de visa som löper fram till filosofernas hav, vilket omger hela världen. Det upphör inte att finnas belägg för att denna gudomliga källa kallas kvinnan från klippan av denne upphovsman. Vissa har representerat henne i formen av en himmelsk nymf, och andra har givit henne namnet den kyska Diana, vars renhet och jungfrulighet inte alls fördärvas av den andliga länk som förenar henne med stenen. Det är ett ord, denna magnetiska konjunktion som utgör himlens magiska äktenskap med Jorden som några filosofer har talat om på ett sätt att den andra källan till denna fysiska tinktur, som genomför stora underverk, föds av denna så mystiska förening.
Utdrag från de Filosofiska Hemvisterna, av V.M. Fulcanelli.
När vi har nått fram hit, tillåt mig lägga till några fraser till er som är förbundna med dessa heliga mysterier:
«Att kunna och att kunna uppvisa är att kunna två gånger ». Gracián
«Det första steget mot visdomen är att befria sig från dumheten ». Horacio
«Fördelen med att veta ligger i att kunna välja den linje med flest fördelar i stället för att följa riktningen av den minsta ansträngningen ». Bernard Shaw
«Det räcker inte med att förvärva vetenskapen, det är också nödvändigt att använda den. ». Cicerón
«Vetandet är den mest ansenliga delen av lyckan». Sófocles
FIAT JUSTITIA AUT PEREAT MUNDUS.
─‘Må rättvisa ske eller världen går under’─.
