”Hortus nec amoenior ullus” (Ingen trädgård är trevligare)

Mycket kära läsare:

Jag sänder er en ny gravyr som bär titeln…

…HORTUS NEC AMOENIOR ULLUS
─‘Ingen trädgård är trevligare’─

På den text på latin som finns vid foten av vår gravyr kan vi läsa:

Vena Dei donum est, auctorem grata revisunt Dona suum, agricolam, messe beante, suum.

Översättning: ‘Den vitala energin är en gåva från Gud; de välkomna gåvorna återvänder, tillsammans med den rikedom som skörden för med sig, till sin upphovsman, till sin jordbrukare’.

Om vi betraktar vår gravyr ser vi i förgrunden till vänster en såman vars mark är täckt av utspridda böcker, vissa öppna, andra stängda, och till höger en skördeman mitt i en riklig skörd som växer fram ur en bok. I bakgrunden syns silhuetten av staden Freinsheim – Tyskland.

Denna konstnärliga illustration, som har en utpräglat alkemisk karaktär, syftar på vår Filosofiska Jord – vår materiella kropp eller vår fysiska vehikel, med vilket vi måste genomföra det STORA VERKET.

På marken ser vi flera böcker utspridda, vissa stängda och andra öppna, vilket sätter oss i kontakt med symboliken hos Mästarna inom transmutationskonsten. En av dem, V.M. Fulcanelli, säger följande:

«Denna ängels kropp, vars två vingar ersätter huvudet, är täckt av sigillet från den öppna boken, prydd med den kabbalistiska stjärnan och mottot Vitriol bestående av sju ord: Visita Interiora Terrae, Rectificandoque, Invenies Occultum Lapidem. ”Jag såg en annan ängel”- skriver Johannes- ”som var mäktig, som steg ner från himlen inhöljd i ett moln; över hans huvud fanns regnbågen, och hans ansikte var som solen, och hans fötter som eldpelare, och i sin hand hade han en liten öppen bok. Och när han satte sin högra fot på havet och den vänstra på jorden, ropade han med mäktig röst som ett lejon som ryter. När han ropade, talade de sju åskdånen med sina egna röster. När de sju åskdånen hade talat, skulle jag just skriva ned det; men jag hörde en röst från himlen som sade till mig: Försegla det som de sju åskdånen har talat och skriv inte ned det… Rösten som jag hade hört från himlen talade återigen till mig och sade: Gå och ta den öppna lilla boken ur handen på ängeln som står på havet och på jorden. Jag gick fram till ängeln och bad honom ge mig den lilla boken. Han svarade mig: Ta den och ät den, så kommer den att göra din mage bitter, men i din mun kommer den att vara söt som honung”.

Denna produkt, som allegoriskt uttrycks genom ängeln eller människan – ett kännetecken för evangelisten Matteus – är inget annat än filosofernas kvicksilver, med dubbel natur och egenskap, delvis fast och materiell, delvis flyktig och andlig, vilket räcker för att påbörja, fullborda och multiplicera verket. […]

”Men här måste en anmärkning göras. Med benämningen ’liber’ och under bilden av boken – anpassade för att beskriva det material som innehåller lösningsmedlet – har de vise försökt beteckna den stängda boken, en allmän symbol för alla råa ämnen, mineraler eller metaller, sådana som Naturen förser oss med eller som den mänskliga industrin levererar till handeln.”

På detta sätt, kära vänner, får vi genom Gnosis veta att såväl den stängda boken som den öppna boken symboliserar vår skapande energi, som är oumbärlig för att skapa vår dolda anatomi, våra inre kroppar.

Dessutom är den så kallade Filosofiska Jorden inget annat än vår fysiska kropp, vårt eget laboratorium där våra kvicksilverliknande energier på ett intelligent sätt blandas och, när de i sinom tid nås av elden från vår Gudomliga Moder eller Gudomliga Fru Stella Maris, förvandlas till förlösande vatten som tvättar bort alla våra brister ända sedan tidernas begynnelse. Detta är miraklet med den fjärde typen av kvicksilver, en substans som har förmågan att fullständigt förvandla oss till strålande varelser inför Guds ögon.

V.M. Fulcanellis uttalanden om den Filosofiska Jorden är intressanta för vår förståelse. Låt oss se hur han beskriver detta i sitt verk De filosofiska hemvisterna:

”Jag skulle alltså vilja säga, hävdar en anonym författare, att det ämne som filosofernas sten består av skapades samtidigt som människan, och det kallas filosofisk jord… Men ingen känner till det utom de sanna filosoferna, som är Konstens barn.”

Det är värt att notera att den adept som vi ser till höger i vår gravyr plockar ur en av de öppna böckerna en slags underbar växtlighet – frukten av hans arbete med de vises kvicksilver-. Därför inleds en av de meningar med vilka vi börjar förklaringen av vår gravyr med orden: ”Den vitala energin är en gåva från Gud, de välkomna gåvorna återvänder, tillsammans med den rikedom som skörden för med sig, till sin egen skapare”. Med dessa ord sägs det oss att vi som tar hand om vårt frö kommer att gynnas av naturen själv.

Jag lägger nu till några fraser för era reflektioner:

«Lyckan står verkligen på den klokes sida».
Eurípides

«Lyckan liknar en marknad: man behöver bara vänta tills priset sjunker».
Bacon

«Det är lyckan, och inte visdomen, som styr människans liv».
Cicerón

«Lyckan är som en klänning: om den är för bylsig, ser vi klumpiga ut, och om den är för trång, känns den tryckande».
Horatius

«Lyckan fruktar de modiga och underkuvar de fega».
Seneca

EX AEQUO ET BONO.
─‘På ett rättvist och gott sätt’─.

KWEN KHAN KHU