Hercules con Omphale, Lucas Cranach

De hemliga storverk vilka, slutligen, tillät Herkules nå sin totala befrielse

De hemliga storverk vilka, slutligen, tillät Herkules nå sin totala befrielse 850 480 V.M. Kwen Khan Khu

Mycket uppskattade läsande vänner:

Tillåt mig att, vid detta tillfälle, framföra några ord till er som jag tycker är viktiga att förmedla till er alla och vilka handlar om…

…DE HEMLIGA ARBETEN SOM, SLUTLIGEN TILLÄT HERCULES NÅ SIN TOTALA BEFRIELSE

Mycket har sagts och skrivits beträffande den Mytologiske Herkules, den Solära Hjältens tolv Storverk. Denne har varit prototypen till den självförverkligade människa som det har skrivits om på de gyllene sidorna av det tusenåriga gnostiska Kabbala. Själve Mircea Eliade – den store rumänske ockultisten och lärjunge till Sivananda- kom att säga, på ett mycket träffande sätt, att mytologin var mänsklighetens sanna historia, även om orden från denna stora forskare inte har någon transcendens bland intellektuella analytiker. Den råa verkligheten säger att det som inte kan uttryckas genom vanliga och allmänna berättelser, kommer att bli ytterst enkelt att berättas om detta uttryck sker genom myten.

Sådant är fallet med Herkules, den grekiske hjälte som anförtroddes tolv oerhörda storverk för att på nytt kunna förläna honom nåden att återvända till Olympens rike, det vill säga, för att återvända till Medvetandets Rike på det sätt som Gnosis förkunnar. Men, kamrater, det är mycket viktigt att veta att bortom de redan omnämnda tolv storverken, betonar mytologin att denna Solära Människa var tvungen att genomföra andra storverk eller uppgifter som få känner till vilka, inklusive, befinner sig bortom Mästerskapets curriculum, om det sistnämnda förstås som uppstigandet av de esoteriska Tre Bergen som omnämns av den samtida Gnosticismen tack vare V. M. Samael Aun Weors penna och metafysiska erfarenhet.

Tillåt mig, innan vi går in på detaljer, att tillåta mig att tillägga några kommentarer som jag anser är relevanta för detta ämne, låt oss se:

Äventyr i Omphalos Rike

När han väl blivit renad, gick han till oraklet i Delfi för att söka efter hjälp för att bota sig själv från sina vredesattacker. Då Pythia vägrade att ta emot honom eftersom han hade dödat Iphitus, tog den uppretade Herkules tag i Apollos tripod på viken Pythia satt.

Guden Appolo anlände, indignerad, för att undvika stölden av den heliga tripoden, och han kämpade mot Herkules tills dess att Zeus skilde de stridande åt med en blixt och tvingade dem att sluta fred. Därefter gick Pythia med på Herkules önskan och profeterade, att för att befria sig från sin plåga borde han sälja sig själv som slav under tre år och överlämna pengarna från försäljningen till Iphitus familj. Han såldes av Hermes till drottningen av Lydien, Omphalia, såsom en namnlös slav. Drottningen och hjältens nyahärskarinna utsatte honom för alla slags kränkningar: Hon klädde honom i långa kvinnokläder, hon tvingade honom att spinna vid hennes fötter i likhet med vilken ung flicka som helst… Trots förnedringen kan man säga att det fanns kärlek mellan Herkules och drottningen, och att kärleken kom att bli så sjuklig att den ledde hjälten till denna ovärdiga situation.

Äventyr i Omphalos Rike

Under denna period, konfronterades Herkules med tvillingcercoperna Passalus och Acmon, vilka förvandlade till flugor, hindrade honom från att sova med deras oupphörliga surrande; han kämpade mot Sileus, som tvingade utlänningarna att arbeta i hans land; han rev ned Lydiernas stadnär dessa började att plundra Omphalos landområde; han besegrade kung Lityerses från Celenes i en tävling där kungen halshögg förlorarna; vid floden Safaris dödade han en jättelik orm somattackerade tjänstefolket och skördarna i Omphalos. Med denna drottning fick Herkules Lamos, Agelaos och Laomedon.

När den överenskomna tiden var slut och efter att ha befriat monarkens egendomar från banditer och monster, började drottningen att ana att denne slav utan namn inte var någon annan än den berömde Herkules, på så vis befriade hon honom mycket nöjd, och överöste honom med gåvor vid hans avresa.

Vid hans återkomst fick han kännedom om de historier som berättades om honom. Att han la sitt lejonskinn åt sidan och klädde sig som en dam, med stora halsband, armband och en kvinnlig turban. Man sa också att frun grälade på honom och han började gråta, allt för att förlöjliga hans manliga styrka inför de kvinnliga modaliteterna.

Som vi kan se, vänner, upphörde inte den mytiska Herkules storverk och äventyr när han hade uppfyllt dessa tolv storverk som man hade pålagt honom, nej, eftersom han på grund av en rad omständigheter behövde renas och blev till sist, till råga på allt, såld som slav av Hermes till en drottning i Lydien kallad Omphalia. Underligt nog, köpte denna drottning honom som namnlös slav och, som om det vore lite, tvingade hon honom till och med att bära kvinnokläder och att, även, utföra göromål som är passande för det kvinnliga könet. Många bildillustrationer visar, sedan århundraden tillbaka, att dessa händelser, vilka går bortom dessa konstfärdigheter som den Solära Hjälten blivit tvungen att genomföra i ett av dessa tolv storverk, mer konkret när han var tvungen att stjäla Hypolitas gördel, amazonernas drottning.

I dessa illustrationer som vi talar om kan vi se Herkules klädd till nunna, klädd till kvinna som arbetar som spinnerska för drottningen, etc., etc, etc.

Alla dessa saker, kära vänner, åkallar minnet av något som det gnostiska Kabbala säger sedan millennier. Kabbala kommenterar för oss att termen Adam betyder «människa gjord av röd jord», och de heliga Skrifterna påminner oss om att Gud gjorde Adam av jordens stoft. Men, när man säger att det handlade om röd jord gör man en betoning beträffande Adam Solus – den androgyne Adam som inte hade begått arvsynden-. Den röda jorden är det Arsenikhaltiga Kvicksilvret eller den Röda Tinkturen som Alkemins vetenskap visar oss i sina avhandlingar.

Men i en annan kabbalistisk lektyr visar man oss Adam som en man eller någon som är underkastad den kvinnliga hymen … Gåtor… Gåtor…Gåtor!

Alla dessa samband inbjuder oss till reflektion, eftersom vi skulle kunna säga, utan rädsla för att ta fel, att den verkliga befrielsen för den Solära Människan kommer endast till honom när denne återtar sin ursprungliga androgynitet, och det är av det skälet som man visar den mytologiska Herkules förödmjukande sig till det yttersta för att uppnå detta syfte. Allt detta innebär, uppenbarligen, förintandet av varje form av rester av dessa omänskliga element – psykologiska aggregat- som är förbundna med den manschauvinism som är förbunden med den rationella humanoiden i våra dagar. Egendomligt nog, jag tillåter mig att kommentera en situation för er som, jag personligen, fick uppleva i den bostad som tillhörde vår Vördnadsvärde Patriark: Samael Aun Weor…

Vi befann oss, en grupp lärjungar vid fötterna till Vattumannens Avatar, V.M. Samael Aun Weor. Vi var väldigt nöjda och ställde en mängd doktrinära frågor till Mästaren när hans fru kom fram till honom. Hon talade för att säga till oss alla: «Nu är det bra, gå bort härifrån, gå någon annanstans för jag behöver sopa det här rummet. V.M. Samael sade omedelbart till oss: «Låt oss då gå till en annan plats, bröder, och fortsätta att tala». Men när vi befann oss på den andra platsen och fortsatte vår frågestund, kom denna fru tillbaka för att upprepa: «Välj nu en annan del av huset för även här behöver jag sopa!!». Mästare Samael fortsatte att flytta sig, tillsammans med oss som befann oss där, till den plats som hans fru hade anvisat oss.

På nytt, för tredje gången, visade sig denna fru framför oss för att upprepa att vi skulle flytta oss till en annan plats i hemmet. Men vid detta tillfälle, innan vi rörde oss, var det en av de som var samlade där som tog ordet för att fråga Mästaren:

Lärjunge: Mästare, ni är Vattumannens Avatar? Eller hur?

Mästare: Så är det, broder, så är det.

Lärjunge: Mästare, ert VARA är Logos av Mars. Är det så?

Mästare: Mycket riktigt, broder, mycket riktigt…

Lärjunge: ert Sanna VARA är en Cosmocreator. Eller hur?

Mästare: Ja, Han är en Cosmocreator.

Lärjunge: Mäster, ni har redan lyckats inhämta er Vises Sten, Är det så?

Mästare: Så är det, broder, så är det!

Lärjunge: Mästare, Varför ger då denna kvinna er befallningar?

Mästare: Aaaahhh, mina bröder!, det finns saker på denna väg som om jag förklarade dem för er kanske ni inte skulle förstå dessa…..

I själva verket, kära läsare, blev vi alla förbryllade av detta svar och idag har vi kommit att förstå alla de mysterier som det inre Stora Verket innesluter. Det finns, följaktligen, många skrymslen i tillverkandet av de Vises Sten och vi behöver vara ordentligt döda -psykologiskt talat- för att kunna fullborda den med framgång. Må den som har öron höra och den som har ögon se för här finns det visdom…

Jag gör mig nu reda att överlämna några fraser till er att reflektera över:

«Det enda sättet för en människa att alltid bevara sin frihet är att alltid vara beredd att dö för den ».
Diogenes

«Friheten är den största av alla ägodelar».
Ovidius

«Det finns inte tillräckligt med guld för att köpa friheten ».
Aisopos

«Detta är den sista slutsatsen beträffande visdomen: friheten och livet förtjänas endast av den som bör erövra dessa varje dag».
Goethe

«Friheten brukar klä sig i lumpor, men är trots detta mycket vacker, vackrare än alla livréer av guld och silver ».
Amado Nervo

JUCUNDI ACTI LABORES.
─‘Njutbara är de arbeten som är slutförda’─.
KWEN KHAN KHU

*

code