Varför finns det symboler?

Kära läsare:

Jag närmar mig er i möjlighet att kunna försöka lösa frågan …

…VARFÖR FINNS DET SYMBOLER?

Först av allt måste vi veta att det finns den yttre eller tredimensionella världen och den inre världen eller den hyperdimensionella rymden. Den tredimensionella världen har man kallat den euklidiska för att den är begränsad av tre dimensioner, nämligen: LÄNGD, BREDD OCH HÖJD. Men fysiken har redan bevisat förekomsten av parallella universum, och detta betyder att vi, humanoiderna på Jorden, inte är instängda i denna tredimensionella dogm.

För att röra oss i denna tredimensionella värld behöver vi symboler på gatorna, som trafikmärkena: en symbol som indikerar att man ska svänga till höger eller till vänster, en annan symbol som varnar oss för att inte närma oss en plats som är utmärkt med en dödskalle och några ord: «Högspänning, fara!», etc., etc., etc. Detta händer i den tredimensionella fysiska världen.

Men, för att röra oss på ett korrekt sätt i de så kallade rymdens högre världar är det nödvändigt att känna till andra symboler som tillhör den hermetiska symboliken. Det är därför som det finns trianglar som formats genom en vinkelhake och en passare, ett «öga» fyllt av reliefer runt omkring, två skenben och en dödskalle, en stjärna runt vilken vi läser det heliga ordet TETRAGRAMMATON, etc., etc., etc.

Alla dessa symboliker försöker sammanfatta enorma anföranden berträffande den gudomliga natur eller den metafysiska natur som ligger bortom våra tredimensionella ögon. Det är utom all fråga att ett anförande beträffande detta som undgår våra fysiska sinnen skulle vara mycket långt och därför är det enklare att sammanfatta det i en symbol. I detta fall bör symbolen tokas, inte med intellektet, utan med intuitionsförmågan.

För den person som enbart lever instängd i de tredimensionella tingen, har alla dessa symboler INGEN BETYDELSE eftersom deras liv förlöper i vardagliga trivaliteter, nämligen: sova, äta, arbete och sova på nytt… Kort sagt: en ond cirkel.

För de själar som eftersträvar att fördjupa sig i metafysikens okända universum, är de hermetiska symbolerna värdefulla skatter som agerar som vägledande kompasser beträffande de steg de har att följa på den genomresa som vi kallar hermetisk…

Där, i hyperrymden, finns det ett annat språk, och ju mer vi går uppåt från dimension till dimension blir detta språk alltmer oförståeligt för intellektet hos den tvåbenta varelser med tre hjärnor som av misstag kallas MÄNNISKA.

Allt eftersom vägens lärjunge fördjupar sig mer i de hermetiska labyrinterna, desto mer kommer de att kräva av den intuitionella utvecklingen så att han kan tolka kabbalistiska fraser, hermetiska symboler, ord från det gudomliga språket, etc., etc., etc. För, till exempel, ordet ryggkota på det gudomliga språket uttalas pitres, och på samma sätt kommer ordet canchorrita att betyda ”föda”, ”livsmedel”, etc., etc., etc.

Det är följaktligen två olika världar: den tredimensionella världen och de högre världarna av Medvetande, var och en av dessa världar med dess eget verbala språk eller sitt eget språk baserat på symboler.

Vid ett tillfälle visade man Davidsstjärnan tillverkad av halm för en Invigd som hade avslutat det stora verket. Och varför av halm? Svar: för att han hade tillryggalagt vägen genom den Torra Vägen.

En annan Adept hade sett en grotta i det inre i vilket det fanns en Julgran. Men detta julträd kollapsade och föll ned på marken i denna grotta. Slutsats: denna grotta var den inre världen till denne Adept och hans julträd hade gått i bitar eftersom det arbete som han genomförde med sin fru inte vara fullvärdigt. Kort sagt: ETT MISSLYCKANDE.

Apokalypsen, uppenbarelseboken som skrivits Johannes från Patmos, är fylld av extraordinära symboler förbundna med mänsklighetens slut, och även med slutet på Vilddjuret som vi bär i vårt inre och vars tal är 666… Denna bok, som är högt symbolisk, manar oss till två saker: endera framkallar vi apokalypsen i vårt inre genom JAGETS död eller går vi under såsom hela mänskligheten genom en inverkan av att Naturens fyra element har släppts lösa…

Det är därför viktigt att utveckla meditationstekniken för att närma oss vårt VARA mer och mer för varje dag och ta emot hans emanationer för att hjälpa oss att dechiffrera dessa kryptiska budskap som vi tar emot under drömmarna i de inre världarna. Och det är, likaledes, viktigt att utveckla INTUITIONEN för att inte förbli i dunkel när det gäller de gåtor som man ger oss vid ett visst tillfälle, en rad symboler som vill tala till oss om vår andliga vandring. SE UPP FÖR DETTA ÄR MYCKET VIKTIGT!!!

Väldigt många mantran som gnostikerna uttalar tillhör det gudomliga språket. Beklagligt nog, finns det många fromma som uttalar de mantran utan att ens veta vad de betyder i det inre. De ser endast resultatet av effekten av mantrat i sig självt, men de vet inte varför det har denna effektivitet.

Ordet: TETRAGRÁMATON tillhör det gudomliga språket och betyder ‘DE FYRA STAVELSER SOM DEFINIERAR GUD’, nämligen:

• TETRA betyder ”fyra”.
• GRAMMA: ”stavelser”.
• TON är en variant av THEON, som även är en variant av THEOS, som betyder ”GUD”.

Och, vilka är dessa fyra stavelser som definierar Gud? Svar: IOD-HE-VAU-HE, som ska översättas som JEHOVA…

Vänner, det kommer att finnas hundratals heliga ord förbundna med det hermetiska språket och med hermetiska symboler. Det är nödvändigt att VÄCKA VÅRT MEDVETANDE för att bekanta oss med alla.

Själva orden KLIM, KRISHNAYA, GOVINDAYA, GOPIJANA-VALLABHAYA, SWAHA, tillhör Upanishaderna, men deras verkliga ursprung är gudomligt. Dessa ord, uttalade med djup respekt och vördnad, formar ovanför oss, i hyperrymden, en Flammande Stjärna som har kapaciteten att skydda oss från mörkrets krafter eller från de mörka makternas krafter.

Vi kan därför, kära läsare, säga samma sak om våra heliga rum där vi firar våra ceremonier. Allt som finns i dessa rum tillhör de gudomliga arketypernas värld, och därför måste vårt psykologiska beteende vara korrekt de 24 timmarna om dygnet för att vi ska bli mottagna i dessa rum med de flöden som vi attraherar genom att fira våra aktiviteter i dessa.  

Jag tillägger nu några fraser för reflektion:

«Kärlekens mysterium är djupare än dödens mysterium ».
Oscar Wilde

«Att tänka är ett mysterium, att tala är ett mysterium, människan en avgrund ».
Balmes

«Mysteriet belägrar oss och just precis vad vi ser och gör varje dag är vad som döljer det största antalet mysterier ».
Amiel

«Människans huvudsakliga sjukdom är den nyfikenhet som oroar beträffande de saker som hon inte kan få veta ».
Pascal

IN VARIERATE CONCORDIA.
─‘Mångfald i samförstånd’─.

KWEN KHAN KHU