Naturens klagan mot den felande alkemisten, Jean Perreal

Naturens klagan mot den felande alkemisten

Naturens klagan mot den felande alkemisten 850 480 V.M. Kwen Khan Khu

Mycket kära läsare:

Jag passar på att skriva några rader till er och ge kommentarer beträffande en målning som bär titeln…

…NATURENS KLAGAN MOT DEN FELANDE ALKEMISTEN

Naturens klagan mot den felande alkemisten, Jean Perreal

Detta konstnärliga verk skapades år 1516, Det var ett verk av Jean Perreal, från Paris, en framgångsrik porträttmålare hos det franska kungahuset under den första hälften av 1500-talet som, dessutom, var skulptör och formgivare av manuskript. Han var mycket aktiv i Frankrike, Italien och även i London.

Den centrala delen av denna alkemiska illustration visar oss Alkemisten stående under det att han observerar Merkurius, som sitter på en eldstad, vilken i sin tur, utgör en del av ett träd. Adepten håller onekligen på att observera mutationerna eller förvandlingar av hans råmateria, vilket visas genom en androgyn varelse: hane-hona, maskulin-feminin. Detta påminner oss om att vår tinktur, eller Svavelhaltiga Kvicksilver, som redan är integrerade, oupphörligen verkar i  vår organiska anatomi och vår dolda anatomi. Det är därför lätt att lägga märke till denna korsning som nadis -Ida och Pingala- gör genom att forma en slags caducé genom vilken de lunara och solära atomerna stiger upp under vårt arbete i Vulcanus Smedja.

Observera att den varelse som representerar Merkurius har rödaktiga vingar för att visa oss att denna tinktur förflyktigas i vår psykosomatiska kontinent.

På toppen av detta som liknar en caducé kan man lägga märke till en kolv som vilar på en vacker gyllene blomma. Detta är mysteriet med den Gyllene Blomman beträffande vilken V.M. Samael talar i flera verk beträffande ars transmutatorio…

Det är också mycket viktigt att lyfta fram den krona som den Hemlige Merkurius bär på sitt huvud. Denna krona visar oss flera symboler som är förbundna med zodiakens tecken. Här har vi, kära vänner, påstående av vår Vattumannens Avatar, verifierade, uttryckta i hans föredrag som bär titeln «Alkemins Metalliska planeter». I detta föredrag refererar vår Patriark till de djupa metamorfoser som detta mirakulösa Arché skapar i vårt psyke.

Adepten eller alkemisten befinner sig i permanent observation beträffande vad som händer med den hermafroditiska varelsen. Detta talar till oss om en regel inom konsten som påminner oss om: Övervaka väl förfarandet med elden. Alla de som arbetar mekaniskt med dopvattnen kommer aldrig att förvärva de olika metamorfoser som vår alkemiska lösning bör ge oss. De som fortsätter att tänka att vi inte behöver förfina oss psykologiskt och förfina vår eld KOMMER ATT VARA ABSOLUT MISSLYCKADE. Detta är skälet till att vi på toppen av detta konstnärliga verk ser en kolv inuti dessa gula blad. Här har vi symbolen för det Filosofiska Guldet. Innehållet som finns inuti kolven är av röd färg, vilket refererar till den Röda Tinkturen, Svavelhaltiga Kvicksilvret eller Kvicksilverhaltiga Svavlet som redan har smält samman i en enda beståndsdel.

En detalj som vi inte vill utelämna är det faktum att vi på toppen av Merkurius pseudo-caducé, på den högra sidan, kan lägga märke till en blomma i knopp, i likhet som den andra som finns på den vänstra sidan av vår gravyr. Dessa två blommor, förenade med den centrala blomman, utgör emblemet för skapelsens tre ursprungliga krafter, i skydd av vilka varje form av fysisk eller metafysisk skapelse genomförs.

Vid sidan om alkemisten ser vi en slags ugn från vilken det sticker ut fler kolvar. Vad är dessa kolvar? Svar: Dessa kolvar pekar på de olika förnyelserna i vårt arbete med vår högsta  mysk. Man ger många gånger uppmaningar till arbetarna i det Stora Verket att de ska stanna sitt arbete under en period och sedan återuppta det på nytt när man anvisar dem om det, därför framträder olika kolvar.

Det är även bra att betona att den ugn som har elden tänd och på vilken själva MERKURIUS sitter, visar oss att kokandet av denna har sitt förlopp genom att följa konstens regler.

Av vilken anledning har denna gravyr titeln Naturens klagan mot den felande alkemisten? Svar: För det är, i själva verket, naturen som gör VERKET inom oss, uppenbarligen vägledd av vår Fader som finns i det fördolda. Humanoiden bör vägledas av de konstens regler som hans Moder Natur märker upp och inte genom de tusentals teorier som det kryllar av likt ogräs.

Manuskriptet finns i Marmottan Monet Museet, París.

Detalj av den övre delen av trädet:

Jag överlämnar nu några fraser till er som anledning till reflektion:

«All konst är imitation av naturen». Seneca

«Konstens agitation är naturlig och sund, och själen som känner den lider mer av att hålla den kvar än att ge utlopp för den». José Martí

«Förmedlingen av tanken genom konsten är, i likhet med förmedlingen av sanningen, ett verk av passion och av kärlek». Rubén Darío

«Att visa konsten, genom att dölja konstnären: detta är syftet med konsten». Oscar Wilde

«Konsten är sanningen eftersom den skapar det som bör vara». Simón Bolivár

 QUOD AGAS, ID AGAS.
─‘Vad ni ska göra, gör det’─.

KWEN KHAN KHU