Det mysterium som omgärdar gestalterna av Leda och svanen - V.M. Kwen Khan Khu

Det mysterium som omgärdar gestalterna av Leda och svanen

Det mysterium som omgärdar gestalterna av Leda och svanen 850 480 V.M. Kwen Khan Khu

Mycket kära vänner:

Vid detta tillfälle är jag glad över att kunna förmedla några ord till er beträffande…

…DET MYSTERIUM SOM OMGER GESTALTERNA AV LEDA OCH SVANEN

För att börja detta avslöjande, är det bra att säga till alla våra manliga och kvinnliga kollegor att i denna myt finns ett vackert alkemiskt mysterium bevarat som visar sig vara möjligt att dechiffrera med hjälp av Gnosis.

För vilken person som helst som beträffande mytologin har läst denna, kommer det inte att vara en hemlighet, det faktum att den mytologiska Guden Zeus många gånger förvandlade sig till olika varelser för att kunna nå sitt syfte, vilket inte var något annat än att befrukta vissa former av jungfrur eller den välsignade Gud Moder . Denna mytiska egenskap som tillhör guden Zeus syftar på den mäktiga metamorfosen av den Eviga Gemensamma Kosmiska Fadern som genomkorsar allt sedan dess avfärd från den Absoluta Abstrakta Rymden och som oupphörligen befruktar det kosmiska skötet.

Men för oss som älskar den Hemliga Vägen och lägger märke till allt som har att göra med Alkemins Ars Magna, kommer orden från den store Adepten Fulcanelli beträffande denna del av den grekiska mytologin att bli som rent vatten från en källa som hjälper oss att släcka vår törst efter transcendentala kunskaper, låt oss se:

«Denna vackra fågel, vars vingar är emblematiska för flyktigheten, och vars vithet som snö är ett uttryck för renheten, äger två väsentliga egenskaper hos det initiala kvicksilvret eller hos vårt upplösande vatten. Vi vet att det måste besegras av svavlet -som utgått från dess substans, och vilket det själv har framkallat-, för att, efter dess död, erhålla detta de vises kvicksilver, till en del fixerat och till en del flyktigt, som påföljande mognad kommer att höja det stora elixiret till graden av perfektion. Alla författare lär ut att det är nödvändigt att döda den levande om man önskar få den döda att återuppstå. Därför kommer den gode konstnären inte tveka när det gäller att offra Hermes fågel och att framkalla en mutation av dess kvicksilveregenskaper till svavelhaltiga egenskaper, eftersom varje förvandling förblir underkastad den föregående nedbrytningen och kan inte genomföras utan den. Basilio Valentín försäkrar att man bör ge den dubbla flammans människa en vit svan att äta; och han tillägger: den grillade svanen kommer att vara för kungens bord».

─Utdrag från verket de FILOSOFISKA HEMVISTERNA AV DEN STORE MÄSTAREN FULCANELLI-.

Denna oljemålning av Leonardo da Vinci, i likhet med andra som han kom att förverkliga, inbjuder oss att tillverka praktens Sten -det vill säga: de Vises Sten-, och därför framträder avspeglade de två ursprungliga materierna vilka utgör grunden till tillvägagångsätten för att erövra det Stora Verket, det vill säga: den fixerade materian – Jungfrun- och den flyktiga materian -svanen-, vilka till sist kommer att smälta samman i en enda för att förvandlas till det Svavelhaltiga Kvicksilvret eller till Kvicksilversvavlet. Sådan är den mytologiska trolovning som finns bevarad i äktenskapet mellan Leda och svanen vilka, mycket riktigt gav upphov till tvillingarna Castor och Pollux, vilka vi ser avbildade i de två barn som är placerade längst ned till vänster på bilden, vilka slutligen blev dioskurerna eller beskyddarna av det kejserliga Rom.

Leda och svanen

På denna duk av Leonardo kan man, i den nedre delen till vänster, lägga märke till ett ägg som ännu inte har kläckts. Det är, därför, bra att veta att mytologiskt kom såväl Castor som Pollux ut från två ägg som svanen alstrade, Därför betyder detta ägg som ännu inte har kläckts att föreningen mellan Leda – den ursprungliga materian- och svanen – den filosofiska elden – är avgörande för födelsen av skapelsens tre krafter. Såväl i närheten av barnen som i närheten av Leda kan vi lägga märke till blommorna som är representativa för de dygder som är nödvändiga för att detta mirakel ska verkställas i den inre naturen hos den fromme av den Hemliga Vägen.

Det är även intressant att konstnären -Leonardo da Vinci-, ännu en gång, i sitt arbete avspeglar de två alkemiska vägarna, eftersom vi bakom gudinnan Leda ser ett hav – det filosofiska havet- och på den vänstra sidan om henne kan man lägga märke till den torra vägen eller den steniga vägen, som är representativ för den så kallade Direkta Vägen. Denna väg närmar sig en slags herrgård som inte är något annat än VARATS hemvist. Och, så som den Hermetiska Vägen lär ut det, måste vi innan vi når denna boning ha givit död åt den inre Judas, symbol för våra avskyvärda psykologiska aggregat. Traditionen säger till oss att döden av denna varelse sker vid en bro av sten där den bör dö genom hängning. Denna bro allegoriserar de smärtor som Adepten bör utstå under åtta fysiska år -, så som Patriarken Job gjorde, för att lida av den mystiska lepra som representerar övergivandet av syndens kött – Adams kött – för att bli återfödd i de inre vehiklarna av rent guld eller de solära vehiklarna med vilka segraren över denna stora genomresa blir klädd i, de vehiklar med vilka den inre Kristus sätter sig på sin tron för att genomföra det uppdrag som han har anförtrotts.

Tillåt mig nu, kära läsare, att nu erbjuda er några fraser som är mycket passande och förbunden med denna vackra resa som den samtida Gnosticismen erbjuder oss, låt oss se:

«Ett liv som har uppfyllts väl är alltid långt ».

Leonardo da Vinci

«Lev som om du förväntade dig att nå hundra år, men som om du vore färdig att dö imorgon ».

Ann Lee

«Vilket vilsamt liv den har som flyr från det värdsliga bullret och följer den gömda stig på vilken de har gått de fåtal lärda som har funnits i världen».

Fray Luis från León

«Det finns inte mer än tre tilldragelser i livet: att födas, att leva och att dö. Den första känner vi inte, vi lider av att dö och vi glömmer att leva ».

La Bruyère

«Om vi inte skulle ta livet som ett uppdrag skulle det upphöra att vara liv för att förvandlas till helvete ».

Leo Tolstoy

HEU ME MISERUM.

─‘Ve mig, olycklig!’─.

KWEN KHAN KHU