Mycket kära vänner:
Jag förmedlar denna gravyr till er som dök upp i en bok skriven av Jesuiten Willem de Wael van Vronesteyn ─1583-1659─ och som bar titeln Corona sacratíssimorum Iesu Christi Vulnerum ─1694─, ‘Krona med Jesu Kristi mycket heliga sår’, i kapitel 10, titulerad «Vulnera Christi Medicina animarum»,‘Kristi sår är själarnas medicin’. Illustrationerna gjordes av Peter Danoot utifrån teckningar av den flamländske konstnären Anthonis Sallaert ─1594-1650─.
Så, på detta sätt, kan vi ge vår gravyr följande undertext:
CONSIDERATIONES DE VULNERE
BEAKTANDEN BETRÄFFANDE PENTALFA OCH DE FEM SÅREN
För att börja med att försöka göra en beskrivning av denna mycket vackra gravyr måste vi, först av allt, komma ihåg den människa som Leonardo da Vinci utformade på sin tid med sina ben och armar utsträckta formande en Pentalfa för att säga till historien att den SANNA MÄNNISKAN är Pentalfa-Människan, med andra ord, den självförverkligande människan.
Denna Pentalfa-Människa blev för evigt representerad genom den Store Kabiren från Nasaret, och därför är det inte underligt att de konstnärer som gjorde denna bild har kombinerat den lysande Pentalfan med Mästarens Mästare: Aberamentho.
Denne man som blev korsfäst på dödskallarnas berg för 2025 år sedan, har gått vidare till evigheten avbildad med fem mycket signifikativa sår. Vart och ett av dessa sår är ett chakra som är synnerligen lysande som bekräftar den perfektion i Mästerskapet hos de som bar dem. Den höga innebörden av dessa sår ser vi bekräftade av några personer som, då de hade lärt känna mysterierna i tidigare existenser, har dykt upp på nytt genom Återvändandets Lag och, på ett mystiskt sätt, började de vid ett tillfälle i deras liv att blöda på de fem punkter som stigmatiserats i Nasarenens person.
Kom ihåg Padre Pio, som blödde i sina händer och fötter fram till stunden för hans död. Nyligen blev hans kropp upptagen ur graven och, till mångas förvåning, var hans fysiska kropp inte förmultnad.
Jag har inte för avsikt att säga här, på dessa rader, att Padre Pio var ett VARA som var självförverkligat på djupet, nej. Men det är sant att, där det fanns ett Mästerskap förbundet med Eldens Mysterier, lämnade denna Eld sitt avtryck för många framtida existenser.
Det är utom all fråga att den som förenas med Kabbalas Kether förvandlas till den Nya Dagens strålande Stjärna. Och detta är den hemliga anledningen till att vi, i denna gravyr, ser stjärnan associerad till Perfektionernas Herre -den Inre Kristus-.
Utan tvekan måste vi säga att Kristi sår är själarnas medicin, för de som lyckas förvärva dem på sin pilgrimsfärd på den Hemliga Vägen kommer att ha perfektionens kroppar eller de kristifierade vehiklarna.
Den grekiska Gudinnan Hygeia, hälsans Gudinna, en av döttranra till Asclepios ─det vill säga Esculapio på spanska ─, hade, underligt nog, Pentalfa som symbol, och i boken Corona sacratissimorum Iesu Christi vulnerum syns representationer av Pentalfa skrivet med de grekiska bokstäver som formar Hygeia eller ‘Hälsa’, och bekräftar Kristi sår som medicin… Även om det huvudsakligen ansvarar för den andliga hälsan, åberopar texten och bilden i boken även förtjänsterna för kroppen. Här har vi Pentalfa skrivet med grekiska bokstäver vilka formar ordet HÄLSA ─hygeia─, en teckning som syns på omslaget till samma bok:
Ett attribut till Gudinnan Hygeia, Sanitas ─‘Hälsa’─, är Pentagrammet. Jag sänder er denna teckning som ett exempel:
Ibland har man representerat Hälsans Gudinna med Pentagrammets symbol i den övre delen av huvudet.
En annan intressant detalj är staven eller käppen som Gudinnan Sanitas ─‘Salud’─,stödjer sig på, vilken består av en orm som slingrar sig runt denna.
Denna andra gravyr har en legend vid dess fot som säger oss:
«Intortus baculo serpens Epidauris, impar Et quinquangulos hic, signa salutis habent».
Översättning: ‘Ormen från Epidauros ─en stad där det fanns ett tempel tillägnat Asklepios─ slingrande runt en stav och denna oregelbundna pentagon, betraktas som symboler för hälsa’.
Jag överlämnar nu några fraser till er för reflektion:
«Ingen kan ångra sig över att vara uppriktig».
Moliere
«Uppriktigheten är sanningens moder, och ett tecknet på en ärlig man garanterar våra ord och befäster våra tankar».
Quevedo
«När man inte tänker på vad man säger, är när man säger vad man tänker».
Benavente
«Gud har velat att en människas blick är det enda som man inte kan dölja».
A. Dumas son
«När uppriktigheten kastas ut från huset, sätter sig smickret i hallen».
Thomas Fuller
JESUS NAZARENUS REX IUDAEORUM.
─‘Jesus från Nasaret, judarnas konung’─.
KWEN KHAN KHU
