Mycket kära läsare:
Kära vänner, med glädje skyndar jag mig att sända er denna gravyr som bär titeln…
…DEN ÅNGERFULLA MÄNNISKAN OCH SMÄRTAN
Först av allt säger vi att denna gravyr tillhör den flamländske målaren Maarten de Vos ─1532-1603─.
Homo poenitens, den ångerfulla syndaren, åtföljs av de allegoriska figurera poenitentia ─‘ånger’─ och smärta, och leds mot himlen över ett moln med planterade blommor åtföljd av änglar fyllda med glädje. Tre änglar spelar på en harpa, en luta och en flöjt, och fyra keruber flyger ovanför med några klockor, en tamburin, en musiktriangel och en krona. Allt detta är det välkomnande som man i himlen ger den ångerfulla själen efter att ha gett upp sitt egoiska beteende.
Den ångerfulla själen flankeras av två himmelska kvinnor som vid sina fötter bär de adjektiv eller egenskaper som betecknas som smärta och poenitentia ─‘botgöring’─. Denna kvinna som symboliserar botgöringen bör i sin högra hand en bukett med lagerblad vilket betyder hermetisk seger. I den övre delen av denna gravyr ser man, slutligen, en sol och i vars centrum man med hebreiska bokstäver kan läsa Guds namn: IOD-HE-VAU-HE.
Denna illustration är bilden av vad man lever i det inre, i de högre dimensionerna, när vi har uppnått ånger på grund av våra onda handlingar. Vi behöver, i själv verket, uppleva det som de heliga böckerna kallar ånger, annars kommer vi aldrig att nå fram till vårt VARAS rike.
Vi får inte glömma att, tack vare Gnosis, har vi i våra ontologiska djup en självmedveten del av vår egen realitet som vi i Gnosticismen kallar KAOM.
Detta Kaom aktiveras inom oss när det anser att våra handlingar förtjänar att bli renade på grund av det barbariska i dessa. Det är nödvändigt att denna mycket heliga del av vårt eget VARA aktiveras för i annat fall kan vi inte betraktas som rättfärdiga. Och det står skrivet att i himlarna -av Medvetande- kommer inga andra att kunna bo utom de som har förklarats rättfärdiga inför den Allra Högstes rike.
Vid flera tillfällen kunde vi lyssna till V.M. Samael Aun Weor -vår patriark- säga att de som inte känner ångerfullt, samvetskval, själsligt lidande för den skada som man har orsakat andra, är för att man har avlägsnat sig mycket från det Innersta -Fadern eller Atman hos indierna-. Och han tillade: «Detta är mycket allvarligt, för utan förlåtelsen från den gudomliga barmhärtigheten skulle vi vara dömda till involution i naturens nedsänkta riken».
För mänskligheten av idag har det blivit absolut normalt att begå förbrytelser och folk reflekterar inte ens när de begår grymheter av olika slag. Detta är frukten av att vi i vårt psyke har förlorat Medvetandets förmåga … Då irrar vi omkring på gatorna i våra städer som sanna monster, under det att vi använder fasaden av vår personlighet, vilken maskerar vår falska identitet och våra falska värden.
Alla stora illgärningar som har släppts lös på vår världs yta, nämligen: det Första Världskriget, det Andra Världskriget och det Tredje Världskriget som redan har satts igång, har varit frukten av vårt avskyvärda djuriska Ego, och trots de hemskheter som vi har varit tvungna att genomleva under dessa krig, ser vi inte ens en atom av ånger från mängderna av folk eller de mänskliga folkmassorna. Allt har reducerats till ett sorgligt minne och, i de flesta fallen, till glömska. Men, å andra sidan, har vi velat dra ekonomisk nytta av dessa obehagliga omständigheter genom litteraturen, konsten, etc., etc., etc.; och allt detta för att få pengar och mer pengar… Detta tycker vårt kära Ego enormt mycket om.
Vi som älskar Gnosis längtar efter att lära känna vårt VARA, dela hans rike med honom, uppleva de oräkneligt många egenskaperna av rymdens hyperdimensionalitet, etc., etc., etc.; men, vi vill förvärva allt utan att försaka vår etiska ansvarslöshet, som om vi förtjänade välsignelserna från gudomligheten i varje stund av vår existens. Det är klart att vår EGENKÄRLEK inte tillåter oss att observera oss själva på det sätt som vi är, och därför har vi aldrig tänkt, inte på långa vägar, att förändra vårt sätt att känna, sättet att tänka och sättet att agera….. Slutsats: På det sätt som vår lära förklarar den, är vi helt enkelt små maskiner som är blinda vilka tar emot olika typer och undertyper av energier som kommer från rymden och vilka sedan på ett omedvetet sätt återsänds till jordens föregående skikt. Vi är detta: små maskiner som endast tjänar till att hålla vår värld levande. En sorglig realitet. Vårt Medvetande, som borde vara ett extraordinärt redskap för att utforska oss själva och för att hjälpa oss att finna våra sanna värden, vår autentiska identitet och vår legitima bild, sover sin sömn instängd i JAGETS mångfald.
De Heliga Skrifterna talar om den lycka som de upplever som har lyckats uppnå en fullständig ånger för sina onda handlingar, låt oss se:
Lukas 15:
«7 Jag säger er att på så vis blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.
10 Jag säger er att på så vis gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.».
Jag överlämnar nu samma fras på latin till er:
«Dico vobis ita gaudium erit in coelo super uno peccatore poenitentiam agente, quam super nonagintanouem iustis qui non indigent poenitentia. Ita dico vobis, gaudium erit coram angelis Dei Super uno peccatore poenitentiam agente». Luc. XV
Jag överlämnar nu några fraser till er att reflektera över:
«Ju större förbrytelsen är desto större måste den tid vara som ägnas åt ånger».
Victor Hugo
«Den skyldige som ångrar sig är ännu inte förlorad».
Demócrates
«Mer än en bedrövelse över det onda som vi har orsakat, är vår ånger en fruktan över det onda som skulle kunna hända oss».
La Rochefoucauld
«En god ånger är den bästa medicin som själens sjukdomar har».
Cervantes
«Den som vill se fullständigt klart innan man beslutar sig, kommer aldrig att besluta sig, Den som inte accepterar ångern accepterar inte livet».
Amiel
AD MAIOREM DEI GLORIAM.
─‘För majoriteten Guds härlighet’─.
KWEN KHAN KHU
