Uppskattade läsare:
Jag närmar mig er genom detta media för att försöka få er att förstå:
VAD ÄR I SJÄLVA VERKET UPPOFFRINGENS KRAFT FÖR VÅRA MEDMÄNNISKOR?
På grund av försämringen av vårt psyke, orsakad av våra olika psykologiska aggregat, har den nuvarande mänskliga rasen nått en punkt av förvirring som gör att vi inte ens uppfattar den VERKLIGA INNEBÖRDEN AV DETTA SOM VI KALLAR UPPOFFRING.
I det som berör spridningen av våra läror genom våra SPRIDARE i vår värld, har det installerat sig en verklig ENTROPI när det gäller detta ämne som handlar om att ändra den djupa innebörden av det som borde vara en VERKLIG UPPOFFRING.
De munkar som är anhängare av Lamaismen och Buddhismen i Tibet överger, redan från början av sitt apostlaämbete sina. Alla typer av bekvämligheter, alla typer av ultramoderna kläder, alla former av ackumulering av pengar, allt sökande efter berömmelse, makt, etc., etc., etc., för att uteslutande ägna sig åt ATT SÖKA EFTER SIN SANNA IDENTITET ELLER SANNA VARA. Detta förstår och accepterar alla i dessa länder. De är till och med tvungna att gå omkring med en skål i handen för att be sin medmänniska om några smulor mat varje dag för att framhärda. Resten av tiden använder man till att GÖRA MEDITATIONER, MANTRALISERA, sköta trädgården i klostren, etc., etc., etc.
Av dessa munkar är det, olyckligtvis, många som inte har ARCANUM A.Z.F., eftersom det på dessa breddgrader endast är de lamor som är djupt insatta i Buddhismen som erhåller detta, men även om det är så gör de verklighet av sina löften och detta ger dem mycket MENTAL FRID och de försöker åtminstone HA ETT RIKT INRE LIV.
Inom den katolska kyrkan finns det också en mycket känd orden med namnet BARFOTA KARMELITERNA. Dessa munkar lever ett mycket enkelt liv och under hela livet går de barfota, de praktiserar tystnad och avskildhet för att avlägsna sig från bullret i våra samhällen… Beklagansvärt nog, känner inte heller dessa bröder till HUVUDNYCKELN -det vill säga: Arcanum A.Z.F. -, men de gläder sig åt att praktisera välgörenhet och predika ÅNGERFULLHET. Något på den andliga vägen.
Allt detta utan att nämna de stackars nunnorna som OFFRAR SINA LIV GENOM ATT STÄNGA IN SIG PÅ LIVSTID i en cell som har ett litet fönster genom vilket man låter dem få sin föda. Dessa nunnor, förutom att de har avstått från ett äktenskapligt liv och att ha accepterat att ALDRIG NÅGONSIN ÅTERSE SINA FAMILJEMEDLEMMAR ELLER VÄNNER, tillbringar timmar i bön och mediterande över sina misstag.
De ordnar som vi nämnt skulle vi, förvisso, kunna katalogisera som en del av MUNKENS VÄG och FAKIRENS VÄG, med alla dess konsekvenser… Ingen kommer att kunna självförverkliga sig totalt genom att leva MUNKENS VÄG ELLER FAKIRENS…
Men, i kontrast till dessa själar som vi just har nämnt, överlämnar våra läror till den hängivna mannen eller kvinnna som vill bli MISSIONÄR, HUVUDNYCKELN som tillåter honom eller henne att verkligen väcka SITT MEDVETANDE och, slutligen, fördjupa sig i den sanna andlig värld som svarar mot det, inte bara i denna tredimensionella fysiska värld där vi lever, utan även i rymdens andra dimensioner. Med den högsta nyckeln av Arcanum A.Z.F. och med instruktionerna för att DÖ I SIG SJÄLV, OFFRA SIG FÖR MÄNSKLIGHETEN – genom att ge den som är hungrig något att äta, den som är törstig något att dricka, genom att undervisa den som inte vet, etc., etc., etc.-, kan dessa män och kvinnor som är Missionärer, förvisso, verkligen undfly Samsaras Hjul och närma sig sitt SANNA INRE VARA.
Och vad kan man säga om dessa katolska Missionärer som gav sig av för att med sina läror när Amerika ännu var en kontinent att upptäcka, såväl i norr som i söder? Alla dessa själar led av förföljelserna från ursprungsbefolkningen, några dog av sjukdomar som var okända på den tiden och de återvände aldrig till sina ursprungliga hem… Många av dem fortsätter ännu genom att vara i Afrika och försöker trösta hungriga och sjuka afrikaner som är bortglömda av denna civilisation. Är detta en merit? Ja, uppenbarligen är det så…
Vi, de så kallade gnostikerna, kännare av de tre faktorerna för Medvetandets Revolution, vi har inte de behov som Kristi apostlar hade; många av oss gör mission för att vi har ett konto på banken som skyddar eller ger oss stöd, vi har bilar, vi kan träffa våra familjer om vi önskar göra det – även om det nu är pandemitider-, vi gör flygresor, vi har fast egendom, vi köper delikata rätter när vi är hungriga, etc., etc., etc., om vi blir sjuka kan vi uppsöka sjukhus LÄMPLIGA för att bota våra sjukdomar…
Hur slutade apostlarna till V.M. Abheramentho sina liv? Några blev halshuggna, andra sågade i två delar, andra dog på ett x-format kors, vilket var fallet med Andreas, och så vidare, kära vänner.
Försynen har tillåtit oss att disponera över en Missionsfond för att hjälpa våra män och kvinnor som är Missionärer på många platser i världen. Och, inte desto mindre, finns det löjliga klagomål hos dem, nämligen:
a. «Jag är bedrövad, jag har mycket moraliskt lidande för den man som jag älskade har inte svarat mig! Jag behöver lämna missionen för en tid»! Är detta uppoffring?
b. «Jag tycker inte om den plats där jag gör mission! Kan ni ge mig en annan plats för mission?». Är detta uppoffring?
c. «Jag står inte ut med mina kollegor i missionen, kan ni ge mig en annan?». Detta kallas MEKANISK ANTIPATI. Är detta uppoffring?
d. «Jag behöver en man, eller en kvinna, för att självförverkliga mig! Kan ni sända mig en kollega?». Detta kallas SVAGHET och brist på tillit till Fadern. Finns det uppoffring här?
e. «Sedan en tid tillbaka har jag inte träffat mina föräldrar och jag saknar dem mycket! Kan jag lämna missionen och resa för att träffa dem?». Detta kallas sjukliga BAND. Finns det uppoffring här?
f. «Jag har avslutat mina studier, nu har jag ett yrke och yrket kräver mycket av mig! Kan jag dra mig tillbaka några år från missionen?»…
Vi skulle kunna räkna upp en rad DUMHETER som många av de så kallade SOLDATERNA I ARMÉN FÖR VÄRLDENS FRÄLSNING lider av, men vi föredrar att var och en drar sina slutsatser och kommer ihåg sina ÅTAGANDEN GENTEMOT DET VITA BRÖDRASKAPET, åtaganden som vi en dag förvärvade och som vi sa att vi skulle hålla under HELA VÅRT LIV, för att vi, enligt vad vi påstod, älskade Fadern… Vad hände med allt detta?
När V.M. Samael gav sig ut för att undervisa mänskligheten om DEN hemliga vägen genomkorsade han länder till fots, han genomled väldigt mycket hunger och han hade inga kontakter som kunde hjälpa honom!, och det var så som det som vi idag kallar den samtida Gnosticismen grundades. Det är uppenbart att alla dessa uppoffringar som vår Avatar genomled betalades genom INTEGRATIONEN MED HANS VARA, för Gud är en bra betalare, LÅT OSS ALDRIG NÅGONSIN GLÖMMA DET!…¡
Kära läsare, låt oss därför meditera djupt över detta ord, UPPOFFRING, för det är förbundet med ett annat som i det fonetiska Kabbala betyder SACRO-OFICIO SACRO-OFICIO (HELIGT-ÄMBETE) . Har vi verkligen engagerat oss i detta HELIGA-ÄMBETE ELLER HÅLLER VI KANSKE PÅ ATT LEKA MED GNOSIS?
Jag lämnar er nu några fraser för vår reflektion:
«Den frivilliga uppoffringen med full medvetenhet och fritt från allt tvång, uppoffringen i sig själv för allas bästa, är för mig indikationen på en högre utveckling av den egna personligheten, på en överlägsenhet, på ett fullständigt behärskande av sig själv, på ett större omdöme».
Dostoievski
«Rädslan är naturlig hos en försiktig varelse, och att kunna övervinna den är att vara modig».
Alonso de Ercilla
«Det kristna kuraget består i att förakta döden, den kinesiska kuraget består i att förakta livet».
G. K. Chesterton
«Det sanna modet söker inte efter faror, utan konfronterar dem».
Plutarkos
«Det finns sorger i att vi inte finner tröst hos någon och hos vilka ett starkt hjärta bara kan vädja till sin egen styrka».
Schiller
SIC TRISTIS AVRA RESEDIT
─‘På så vis stillas denna fruktansvärda storm’─.
Kwen Khan Khu
