Högt uppskattade läsare:
Jag fattar pennan för att förmedla några kommentarer till er beträffande den djupa betydelsen av att närma oss självobservationens VERKLIGA TEKNIK och vår längtan att leva inom realiteten och inte inom fantasierna.
Innan jag går in på ämnet vill jag säga er att denna gravyr bär titlen…
…SPECVLVM FALLAX
─‘Spegeln som bedrar’─
Gravyren är den andra i en serie av tolv gravyrer som finns i boken Duodecim specula Deum aliquando videre desideranti concinnata, ‘Tolv speglar rätt arrangerade för den person som en dag önskar se Gud’, utgiven för första gången 1601 i Antwerpen. Den flamländske gravören och utgivaren Theodoor Galle ─1571-1633─ är upphovsmannen till teckningarna.
När vi närmar oss figurerna i denna illustration, ser vi först och främst en räv som blåser en såpbubbla som antar formen av världen. Bakgrunden är fylld av symboler för jordiskt bedrägeri: en kvinna som ser sig själv i en spegel, en gycklare som betraktar månen genom en spegel, en målare som avbildar en ängel som en demon, en kameleont som kan förklä sig till hare, get eller räv, en tiger som inte känner igen sig i spegeln och en ryttare som stjäl tigerns unge. Gravyren har en inskription på latin:
«Fallacis SPECVLI caueris te ludat imago: Non aurum est, quidquid bractea fulua tegit».
’Undvik att bilden i den bedrägliga SPEGELN gör narr av dig: inte allt som en bild döljer är guld”.
I den lägre delen finns en legend av de scener som finns representerade i bilden, var och en markerad med en bokstav i alfabetet.
Bokstäver och betydelser:
A. Fallax et mendax speculum: ‘En bedräglig och lögnaktig spegel’.
B. Stultus se in luna contemplans: ‘En dåre som betraktar sig själv i Månen’.
C. Fallitur, pro angelo daemonem pingens: ‘Han misstar sig han som målar en demon istället för en ängel’.
D. Mundus, speculorum fallacium fallacissimum: ‘Världen, en bedräglig spegel, den mest bedrägliga’.
E. Mundus luna inconstantior: ‘Världen är mer instabil än Månen’.
F. Vulpecula, mundi fallacis typus: ‘Den lilla räven, symbol för den bedrägliga världen’.
G. Vulpecvla, in concha e sapone bullosum mundum festuca excitat: ‘Lilla räv, i en snäcka väcker en nypa tvål världens bubbla’.
H. Tigris viua adhuc capi nequiuit: ‘Tigern har ännu inte fångats levande’.
I. Catulus aliquando ab equite surripitur: ‘Ibland, själ en ryttare tigerns unge’.
K. Mater obiecto speculo fallitur: ‘Modern ─tigerns moder─ låter sig bedras av spegeln’.
L. Chamaeleontis vafricies: ‘Kameleontens sätt och medel för att luras’.
När man försöker fördjupa sig i vad dessa texter antyder, kan vi säga:
Mycket riktigt, mina vänner, så länge vårt medvetande sover kommer vi alltid att leva i villfarelsen om denna existens av maya, och denna hypnos som håller oss bundna till det kända Samsaras Hjul. Varje psykiskt sovande person kommer alltid att vara slav under födelsens och dödens hjul eller Samsaras Hjul.
Omnämnandet av spegeln i denna gravyr är därför för att dra till sig vår uppmärksamhet beträffande den illusionism som vårt psyke tillverkar när våra sinnen är fascinerade och vi ser aldrig realiteterna som verkligen är närvarande i naturen. Där är därför som vår Avatar, Samael Aun Weor, säger angående detta med att lära sig att omvandla de intryck som vi tar emot under loppet av vårt liv för att inte gå omkring och leva av bilder som deformerats av våra psykologiska aggregat. På det sättet kommer vår psykism alltid att vara buteljerad och vi kommer aldrig att vara fria.
Det är sant och det förefaller otroligt att under dessa sekel av 1500- och 1600-talet var det många ockultister som ägnade sig åt att visa folkmassorna den synvilla som JAGET konstant tillverkar med falska koncept, och genom att deformera de intryck som vi tar emot genom de fem sinnena.
Därför, när man säger till oss att en dåre betraktar sig själv i Månen varnar man oss, just precis, för att vår psykologi är lunar och i denna falska psykologi påstår vi att vi observerar oss.
Eller kanske när vi kommer fram till den felaktiga uppfattningen om att någon är en demon även om det i själva verket är en ängel.
Även dessa som tror att vår värld är underbar, när den i själva verket är fläckad av inkongruenser inom alla dess områden.
Och vad kan man säga om räven som från en såpbubbla är kapabel att skapa en värld? Med väldigt mycket rätt säger V.M. Samael till oss i sin avhandling titulerad ELDROSEN att den mentala kroppen hos vanligt folk och hos gemene man har en form som liknar den hos en räv. Det mentala sinnet är en illasinnad räv som alltid går omkring och skapar problem överallt.
Tigern, ett djur som inom många kulturer sedan mycket länge har betraktats som mycket listig, finns inom oss, symboliskt talat, i ett tillstånd av katalepsi: den är som död. Därför säger man: «Tigern har ännu inte fångats levande ».
Och när vi har haft för avsikt att väcka denna själv, då passerar plötsligt en ryttare förbi -ett psykologiskt aggregat- som själ ungen från oss som skull ha kunnat förläna oss förmågan att VARA VAKNA vilket vi så gärna önskar oss.
Likaså när tigermodern beskrivs som att hon låter sig luras framför spegeln, beror det på på att vår psykologi är i ett tillstånd av koma och inte uppfattar verkligheten.
Slutligen, när man har försökt definiera kameleontens knep för att undvika att bli fångad i dess turer, har allt detta likaså förknippats med de förändringar som vi kan uppfatta i den psykologiska mångfalden hos de rationella humanoider som befolkar vår värld.
Jag lägger nu till några passande fraser till er för att reflektera över:
”Varje övertag av fantasin över förnuftet är en grad av galenskap”.
Samuel Johnson
«För allt finns det ett markerat tillfälle, och varje händelse har sin tid markerad i himlen».
Predikaren
«Det som fötts på jorden, hamnar i jorden, och det som härrör från himlen återvänder till himlen ».
Eurípides
«Att kämpa min vårt öde skulle vara en strid som den hos en bunt ax som vill stå emot lien».
Lord Byron
«Fanatismen är för religionen det som hyckleriet är för dygden».
Charles Palissot
UT SEMENTEM FECERIS, ITA METES.
─‘I enlighet med hur du bereder utsädet, så kommer du att skörda’─.
KWEN KHAN KHU
