Mycket kära vänner:
Med enorm glädje förmedlar jag två målningar till er, den ena av dem är på nytt tillskriven Leonardo da Vinci och den andra Michelangelo Buonarroti.
Jag bifogar, till att börja med, de kommentarer som de profana har framlagt beträffande dessa två konstverk, låt oss se:
«Slaget vid Anghiari är en freskomålninga av Leonardo da Vinci, som för närvarande har gått förlorad. Den målades på en vägg i de Femhundras Sal i Palazzo Vecchio i Florens. Leonard övergav Florens och lämnade målningen oavslutad. Den försvann sedan när man anförtrodde Giorgio Vasari den dekorativa ombyggnaden av den stora salen. Målningen med dess sju individer och fyra hästar kunde återställas tack vare de många förberedande teckningarna av Leonardo da Vinci och flertaliga kopior. Den mest berömda av dessa reproduktioner av den förlorade frescomålningen genomfördes av Peter Paul Rubens och finns bevarad i Louvren museet».
«Historian säger oss också att det Stora Rådet i Florens hade samlat de två mest betydelsefulla konstnärerna från Renässansen. Leonardo da Vinci och Michelangelo, för att utsmycka väggarna i den stora salen med två monumentalverk på sju gånger sjutton meter. Michelangelo skulle avbilda slaget vid Cascina, medan Leonardo skulle måla slaget vid Anghiari på väggen mittemot. Men väggmålningen förblev oavslutad, enligt vad man påstod, på grund av den experimentella teknik som han använt för att genomföra detta verk. Leonardos kontrakt var undertecknat av ingen mindre än Machiavelli -Niccoló de Bernardo dei Machiavelli ─.
Man vet att inte heller Michelangelo lyckades avsluta sitt verk, och gjorde endast klart den stora målning till en del. För ert intresse bifogar vi väggmålningen av Michelangelo, Slaget vid Cascina – en kopia som gjorts av Bastiano da Sangallo ─».
Uppriktigt sagt, kära läsare, detta verk av Michelangelo förefaller inte representera en historisk strid. Inte heller den av Leonardo, som avbildar krigarna med hjälm och rustning på ett enbart symboliskt vis. Det handlar snarare om att illustrera saker som tillhör den inre vägen.
I själva verket visar oss Leonardos målning de inre strider mellan de sju dödssynderna och de fyra kropparna, nämligen: den fysiska, den astrala, den mentala och den kausala; de sju dödssynder som representeras av de sju individer som slåss in i döden. Så arbetar Jaget inom var och en av oss. Jaget känner endast till våldsamhet och praktiserar det konstant, det är dess dynamik.
Om vi nu refererar till Michelangelos målning, finner vi underbara symboler, som att komma ut ur vattnen, dessutom visas ryggraden, att klä sig i själens kläder, att bära en hjälm och med örnen på den, att täcka huvudet med vitt linnetyg…
Den skäggige individen i centrum drar till sig vår uppmärksamhet, den ende som bär en lans. Denne individ symboliserar det inre djupa VARAT som kämpar för att återfå sina autonoma och självmedvetna delar som integrerar honom. Detta påminner oss om Moses drama. Vi behöver alla bli räddade från vattnet.
Ovanför denna skäggige man kan vi lägga märke till en krigare som blåser i en trumpet. Detta gör honom till en del av VARAT som försöker påkalla uppmärksamheten från alla andra ontologiska krafter.
Observera att i stället för vapen använder många av individerna stavar. Här har vi då frågan: vem går ut i strid med en stav? Det är klart att det handlar om en alkemisk symbol…
Dessa två storverk saboterades, utan tvekan, av den rationella humanoidens machiavellism.
Jag förmedlar nu några fraser till er för att aktivera era reflektioner:
«De stora människorna är enkla och den genomsnittliga är stöddiga av samma skäl som att de fega är översittare och inte de modiga ».
Balmes
«Människan höjer sig över jorden med två vingar: med enkelheten och med renheten. Enkelheten bör vara i avsikten och renheten i känslan ».
Kempis
«Barnet och åldringen har inget annat hopp än Andras sensitivitet ».
Le Tourneur
«Det sanna adelskapet är att inte äga något ».
Santa Teresa
«Vad du tänker tillhör alla. Endast vad du känner är ditt. Om du vill att det du tänker blir ditt måste du känna det ».
Schiller
QUOD SCRIPSI, SCRIPSI.
─‘Det som är skrivet, är skrivet’─.
KWEN KHAN KHU
