Mycket kära läsare:
Det gläder mig att sända er denna gravyr som finns med i en bok på latin vars namn är…
…HOROLOGIUM AUXILIARIS TUTELARIS ANGELI ─‘Skyddsängelns hjälpande klocka’─
Denna bok skrevs av den tyske jesuiten Jeremias Drexel ─1581-1638─ och publicerades 1631 i Amsterdam. Boken är även känd med titeln Tidsplanens vän för en from kristen: bestående av heliga böner och gudomliga meditationer.
För att fördjupa oss i studiet av denna vackra gravyr ska vi fästa blicken på molnen på himlen, och att det inuti dessa finns hebreiska ord som syftar på Skaparen IOD HE VAU HE – som ska översättas som JEHOVA-.
Längre ner framträder de latinska orden DISCE ORARE ─översättning: ‘lär dig att be’─.
Väl utanför molnen observerar vi två andra latinska ord: DISCE VIVERE ─översättning: ‘lär dig att leva’─.
Vid ängelns fot på vår gravyr kan vi se en fackla och en kanna med vatten som åtföljs av de latinska orden DISCE MORI ─översättning: ‘lär dig att dö’─.
Vad betyder allt detta?
Utom all fråga bör alla vi som försöker leva den Hemliga Väg som Gnosis lär oss, ha mycket klart för oss det omedelbara behovet av att kunna be, att kunna leva och att kunna dö.
Meditationerna eller reflektioner och bönerna i denna bok fokuserar på tre grundläggande saker, på det sätt som vår gravyr visar:
Det första: I att «lära sig att dö psykologiskt» genom, till exempel, reflektioner beträffande vissheten om den mystiska döden, eller beträffande det oåterkalleliga förlusten av tid, eller beträffande mängden av karmiska skulder. När det gäller denna fråga om att kunna dö, finns det väldigt många studerande av Gnosis som tror att de verkligen håller på att dö psykologiskt, men i själva verket fantiserar de om sig själva. För att verkligen dö behöver man gå igenom många emotionella kriser, självpåtagna lidanden, medvetna uppoffringar, och detta är inte ord eller fromma poser eller låtsad ödmjukhet, nej. Den sanna inre döden kommer alltid att framkalla inre bitterhet hos oss, och vi får inte hemfalla åt medömkan för att rättfärdiga vår bedrövelse eller vår gråt. De verkliga martyrerna från forna tider som omfamnade den mystiska döden, de var, till råga på allt, alltid ensamma, utan en hand som klappade deras axel eller som lovade dem ett bättre liv…
Det andra: Å andra sidan, är dessa meditationer i boken fokuserade på att «lära sig att leva» genom att meditera över tålamodet, lydnaden av de gudomliga principerna, måttfullheten, ödmjukheten, etc. Att kunna leva betyder att alltid vara vaksamma och förbli i RÄTT SÄTT ATT AGERA, RÄTT SÄTT ATT KÄNNA OCH RÄTT SÄTT ATT TÄNKA. För att kunna genomföra denna uppgift är det oumbärligt ATT INTE GLÖMMA OSS SJÄLVA vid något tillfälle. Detta innebär att förbli, som vår välsignade Guru väl uttryckte det «Som vakten under krigstider». Våra ord bör mediteras innan de uttalas, våra tankar bör utforskas innan man godtar dem och våra handlingar bör sammanfalla med vår djupa längtan att vilja byta ut vårt mekaniska liv mot ett MEDVETET liv.
Det tredje: «Att lära sig att be », vilket betyder att konversera med vår inte Gud. För att kunna be är det nödvändigt att vi gör det i ett TREDJE MEDVETANDETILLSTÅND, med andra ord, våra böner bör aldrig genomföras på ett mekaniskt sätt. När vi ber mekaniskt ─säger vår Patriark Samael Aun Weor─ tar våra psykologiska aggregat våra böner och vänder dem emot oss själva, så att det som vi ber om blir något som, just precis, ber om motsatsen till det vi önskar ta emot.
I ett stycke längre ner finner vi följande latinska ord:
«Horologii ab Angelo directi Funiculus triplex;
VITA, VOTA, FATA.
Trahe VITAM Secundum Deum
Trahe VOTIS ad te Deum
post FATA traheris ad Deum».
Översättning:
‘Den trefaldiga lilla kabeln till klockan som styrs av ängeln säger: LIV, LÖFTEN, ÖDE. Livet förlöper i enlighet med Gud’.
Med andra ord, det handlar om att få ditt liv att sammanfalla med viljan hos ditt SANNA VARA.
‘Attrahera Gud till dig genom eder’.
Eller löften, vad som innebär att det som du lovar ditt INRE VARA, försök att alltid uppfylla det. Aktivera thelema─viljan─ så att dina löften blir verklighet. Låt dig inte dras med av entropins onda kraft.
‘Efter Hado [ödet] kommer du att dras med mot Gud’.
Genom uthålligheten, kommer själva kraften från VARAT att attrahera dig mot den Stora Verkligheten. Mötet med vår inre Fader är alltid resultatet av två krafter: en centrifugalkraft -den som VARAT utövar inifrån och ut- och en annan centripetalkraft- den som vi utövar utifrån och inåt genom böner, fasta, esoteriska praktiker, avsiktskontinuitet, etc., etc., etc.-.
Klockan som ängeln visar oss indikerar att vårt liv förlöper snabbare än vi tror. Vi har blivit sända till en skola kallad LIVET och vi måste göra oss medvetna om vår korta vistelse där.
De tre små kablarna som är fastbundna vid denna kocka visar, just precis, det som tidigare nämnts och förklarats: VITA, VOTA, FATA, livet, löftena och gärningarna eller ödet.
Det är också intressant att se dessa tre rep till klockan som vår ängel har slutar med blomster. Varför? Just precis för att uppfyllandet av våra plikter: att kunna leva, att kunna be och att kunna dö, kommer att ge oss de andliga frukter som vi längtar efter att finna under loppet av vår färd.
Det är även intressant att observera att ALLT PASSRAR, inget förblir. Epokerna passerar, modena passerar, vännerna passerar, ovännerna passerar, årstiderna passerar: våren, sommaren, hösten och vintern, människors ära passerar, passionerna passerar, skönheten passerar, fulheten passerar, orden passerar, utmärkelserna passerar, människors mål passerar, etc., etc., etc. Det enda som förblir är han som HAR VARIT, ÄR OCH KOMMER ATT VARA, det vill säga, DET DJUPA INRE VARAT.
Med dessa ord vill vi även peka på att det vatten som rinner ut från kannan som ängeln trampar på med sin fot, och likaså facklan, bägge sakerna på golvet också är övergående även om de inte förefaller vara det.
V.M. Samael talade alltid till oss om en av de autonoma och självmedvetna delarna kallad vår Skyddsängel. Denna heliga del av vårt SANNA VARA vakar alltid över oss, och eftersträvar i varje stund att vi värdesätter varje sekund av vår existens så att vi inte förlorar tid medan vi lever på jordens yta. Sådan är centralfiguren på vår gravyr, och därför ser vi honom pekande med sin högra hand på Skaparen nära de hebreiska ord om definierar honom.
Jag skänker er nu några fraser för er reflektion:
«Bönen borde vara nyckeln till dagen och låset till natten».
Thomas Fuller
«Att nöja sig med Guds vilja är den vackraste bönen för en kristen själ».
San Alfonso María de Ligorio
«Den verkliga bönen består inte i att samla sig under en viss tid för att yttra muntliga eller mentala ord, utan ett religiöst sätt att göra allt, och så äter man, dricker man, promenerar man, roar sig, skriver, arbetar och till och med sover på ett bedjande sätt; allt är bön».
Unamuno
«Några tankar är som böner. Vid vissa stunder, oavsett vilken position kroppen har, står själen på knä».
Victor Hugo
«Konsten och vetenskapen räcker inte utan det är, dessutom, oumbärligt att ha tålamod».
Goethe
TEMPORA MUTANTUR.
─‘Tiderna förändras’─.
KWEN KHAN KHU
