Kära läsande vänner:
Med väldig glädje vänder jag mig till er för att förmedla dessa gravyrer som jag genast ska kommentera. Den första av dessa bär titeln…
…TOLERANTIA IN ADVERSIS ADFERT NOTIONEM DEI
─‘Tolerans i motgångar leder till kunskap om Gud’─
Dessa gravyrer tillhör en serie av 14 teckningar kallade Jakobs Stege eller Allegorin om vägen till evig frälsning, tryckta av Dirck Volckertszoon år 1550. Gravyrerna bär den nederländske målaren Maarten Van Heemskerck namnteckning som deras upphovsman.
Den individ som personifierar toleransen har ett ben på ett städ, ett attribut för tålamodet. I sin vänstra hand bär han kunskapens fackla och ett fat med två ögon.
En detalj som fångar vår uppmärksamhet på grund av likheten i symboliken är att, ett av de attribut med vilket man, från och med 1300-talet, började avbilda helgonet Lucia – ljusets bärare, en kristen martyr, 283-304 – var ett fat med två ögon. En av de medeltida legenderna berättar att prokonsuln Pascasio ”beordrade sina soldater att sticka ut Lucia ögon, men efter att de gjort det gav Gud henne nya ögon som var ännu vackrare än de hon hade tidigare”. Det är mycket troligt att såväl målaren som gravören kände till denna ikonografi av Santa Lucia. De kände säkert också till ikonografin för en annan martyr, som avbildas med ett ljus i handen, den heliga Genoveva ─420-502─, skyddshelgon för staden Paris på grund av sin stora tro, hade hon inflytande över och bidrog till att försvara staden mot hunnerna år 450 och senare mot invasionen av frankerna.
När vi försöker fördjupa oss i vad denna extraordinära gravyr föreställer, lägger vi märke till att den centrala figuren bär en sorts hjälm på huvudet med mänskliga ögon som sticker ut. Denna representation syftar på det faktum att vi, för att bli tålmodiga och toleranta, måste vara mycket medvetna, mycket vaksamma och åtföljas av den styrka som symboliseras av städet som den gamle mannen vilar sin vänstra fot på. Städet motstår alla slag utan att ta minsta skada, på samma sätt som själen, stärkt av det inre arbetet, motstår det dagliga livets prövningar och håller sig fast på vägen.
Facklan som figuren bär i sin vänstra hand symboliserar Medvetandets ljus, för utan det är vi blinda inför motgångarna i vår existens. Detta bekräftas av fatet med de två ögonen som den gamle mannen bär i sin högra hand. Vi behöver Medvetandets syn för att förstå och begripa motgångarna i vår resa genom livets karusell. Allt detta befäster oss i Skaparens krafter, som är kapabla att återge oss synen även när vi utsätts för den mänskliga grymheten.
Den muskulösa anakoreten på vår gravyr visar oss, följaktligen, tre saker som är nödvändiga för att lyckas på den hermetiska genomresan: ögon som representerar Medvetandet, ett städ som symboliserar styrka och en fackla som pekar på visdomen…
Den andra gravyren, längre ner, säger oss på latin:
Spes roboratur patientia.
Översättning: ‘Hoppet stärks genom tålamodet’.
Personifieringen av hoppet håller ett städ i sin högra hand som symbol för tålamod och ar ett ankare vid sin sida. Det är bra att förtydliga för våra läsare att ankaret användes under medeltiden och Renässansen av frimurarordnarna för att representera Skapelsens Tre Ursprungliga Krafter: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Med andra ord var det en symbol för befrielse.
Tålamod och tolerans -kapaciteten att utstå motgångar -är synonyma. Denna definition är interesant för oss:
Synonymer för tålamodet: styrka, motståndskraft, resignation.
Tålamodet är, i förlängningen, en dygd som härrör från lidande, men det är också en aktiv dygd, såsom tålamod i flit, tillämpning och undervisning.
Passivt är hon lugn, hon bestämmer över sig själv, utan att ge efter eller beklaga sig; aktivt lägger hon till denna anda, beroende på situationen, en flitighet och en konstant trohet, vaksam och outtröttlig.
Styrkan är den passiva formen av tålamod, åtföljd av ett anmärkningsvärt mod. I uthålligheten, riktas uppmärksamheten mot att uthärda arbete, smärta, förolämpningar etc. Resignation innebär frivillig underkastelse av viljan till en personlig orsak till sorg eller förlust; det är ett högtstående ord, som vanligtvis betraktar Gud som den som styr människans liv. Resignation är därför vanligtvis underkastelse eller ödmjukhet, där man avstår från eller ger upp sina personliga önskningar för Guds vilja.
Vi observerar till vänster Santa Lucia -målning av Domenico Beccafumi, 1486-1551─. Till höger Santa Genoveva med facklan och Santa Lucia med svärdet.
Dessa målningar visar att bägge martyrerna arbetade med de Heliga Eldarna och därför har de rätt att avbildas med svärd.
Jag skänker er några mycket passande fraser att reflektera över:
«Tron börjar som ett experiment och slutar som en erfarenhet».
William Ralph Inge
«Tron innebär att acceptera själens påståenden, och brist på tro innebär att förneka dem».
Emerson
«Den troende människan har evig förhoppning».
Lucas Fernández de Ayala
«Tron är en fortsättning på förnuftet».
William Adams
«Den som har tillit tröttnar aldrig».
Quevedo
PACTA SUNT SERVANDA.
─‘Pakterna måste uppfyllas’─.
KWEN KHAN KHU
