Mycket kära vänner:
Jag sänder er denna gravyr utgiven av Philip Galle ─1537-1612─ och som av några historiker blev kallad…
…EN MAN BER TILL MEDVETANDET
Jag återger den text för er som framträder på latin och franska med deras möjliga översättning.
Nempe mala occulto stabulant grauiora recessu Intus: ibi fastus, mœror, liuorqúe malignus, Turpis auarita, ac persuasio credula, mens'que Conscia, crudeli distringunt pectora plaga.
Översättning:
‘Förvisso bor ondskan i en dold tillflyktsort inuti oss: där stör stolthet, sorg och ond avund, usel girighet och godtrogen övertalning och det medvetna sinnet, känslorna med ett grymt sår’.
Or tous mes maux ne font qu´extreme dueil Qu´vn cueur fidele endure en patience: Mais le Remors l´ame afflige à outrance, Par Auarice, Enuie, & triste Orgueil.
‘Men alla mina onda gärningar orsakar en extrem smärta, som ett troget hjärta uthärdar med tålamod: Men ångern plågar själen allt för mycket, På grund av Girigheten, lättjan och den sorgliga stoltheten’.
Bokstäver på latin ovanför var och en av figurerna från vänster till höger:
Auaritia: Girighet.
Conscientia: Medvetande.
Opinio: Felaktig trosföreställning.
Homo: Människa.
Inuidia: Avund.
Tristitia: Sorg.
Superbia: Högmod.
Den andra gravyren fick namnet från dess uppfinnare, Maarten van Heemskerck…
…SUI NOTITIA HORRORES CONSCIA INCUTIT ─‘Den medvetna självkännedomen framkallar medvetna fasor’─
Denna andra gravyr gjordes av Maarten Van Heemskerck och utgör en del av en serie av fjorton gravyrer utgivna av Dirck Volckertszoon Coornhert en 1550 med namnet: Jakobs stege eller allegori av vägen till den eviga frälsningen.
Den nakna mannen ser sig själv i en spegel espejo y har ett plågoris i sina händer.
Analys:
Kära läsare:
Den första gravyren med sina latinska fraser leder oss till självanalysen för att inse att Egot, mycket riktig, har sina skrymslen, sina gömställen där det brukar gömma sig för att fortsätta besvära oss med sina psykologiska knep.
I den första gravyren kan vi se hur JAGET tycker om att visa sig i grupp och attackera vårt stackars psyke. Där står de samlade, var och en med sin arrogans och ofärskämdhet, medan humanoiden inte vet vilken av dem han ska vända sig till.
Den individ som bär titeln HOMO över sig framträder när han ber den andra, som är naken, och som vi här kallar CONSCIENTIA, om hjälp för att lyckas förstå sig själv.
Utan tvekan, som så väl beskrivs i denna gravyr, orsakar alla dessa energetiska entiteter, intensiva, ibland outhärdliga smärtor i vårt andliga kött, och även om vi försöker vara tålmodiga betyder det inte att ångern inte sliter oss moraliskt i stycken.
Den andra gravyren, som visar en naken man som tittar på sig själv i en spegel, hänvisar otvetydigt till behovet av att klä av oss psykologiskt för att nå djupet av vad vi verkligen är, det vill säga att upptäcka våra svagheter för att kunna korrigera dem. På så sätt når vi en sann identitet, en sann bild och sanna värden.
Jag överlämnar nu några fraser att reflektera över:
«Att försvara eller förneka våra brister när vi blir tillrättavisade är att förstärker dem». La
Rochefoucauld
«Den värsta av bristerna är att tro sig vara fri från dessa».
Bottach
«Den som står ut med mina brister är min herre, även om han är min tjänare».
Goethe
«Ibland är det mycket svårare att eliminera en enda brist än att förvärva hundra dygder».
La Bruyere
«I att vara svag ligger det verkliga eländet».
Milton
ARS MORIENDI.
─‘Konsten att dö’─.
KWEN KHAN KHU
