Kära vänner:
Jag sänder er detta fyrtiofemte emblem ur Daniel Cramers bok med emblem med titeln…
…NIL SIT IN ORE, QVOD NON PRIUS IN SENSU
Detta emblem tillhör samlingen kallad Octoginta emblemata moralia nova – 'Åttio nya moraliska emblem' – som publicerades i Frankfurt, Tyskland, år 1630.
Den första frasen säger oss:
Qvis dabit ori meo custodiam, et super labia mea signaculum certum, & non cadam?
Översättning: 'Vem ska sätta en vakt vid min mun och ett säkert sigill på mina läppar, så att jag inte faller?'
Detta, tålmodiga läsare, är ett citat från boken Eclesiástico eller Sirácida, som på latin lyder:
Quis dabis ori meo custodiam et super labia mea signaculum aptum ut non cadam ab ipsis, et lingua mea perdet me?
Översättning: 'Vem ska bevaka min mun och försegla mina läppar med försiktighet, så att jag inte faller på grund av dem och min tunga inte förlorar mig?'
NIL SIT IN ORE, QVOD NON PRIUS IN SENSU.
Översättning: 'Ingenting ska finnas i munnen som inte först funnits i sinnet'.
Denna fras är en modifiering av ett axiom från den antika peripatetiska filosofin – aristotelisk filosofi – som lyder: Nihil est in intellectu quod non sit prius in sensu, det vill säga ”det finns ingenting i intellektet som inte först funnits i sinnena”. Man skulle också kunna säga att det inte finns något i förståndet som inte först funnits i sinnena.
Den sista frasen säger oss:
Est sapiens cordis moderator et oris: in unum ergo vt conveniant, cor preme, claude labra.
Översättning: 'Den vise är måttfull i sitt hjärta och sin mun, därför, för att de ska förenas i ett, behärska ditt hjärta och stäng dina läppar'.
Kära läsare, våra läror betonar vikten av att vara återhållsam med ord, verb, för även om det kan verka ovanligt så är ordet kopplat till sexualiteten, och när någon har fullbordat DET STORA VERKET, sammanfattas allt i ORDETS KRAFT. Därför måste vi vara försiktiga med hur vi använder vår verbala kraft.
Den helige aposteln Jakob, beskyddare av det stora verket, säger i sitt brev till alla följande: ”Se på de stora skeppen, som är enorma, men som ändå styrs av ett litet roder. På samma sätt måste vår kropp, även om den är stor, kunna kontrollera det lilla stycke kött som är vår tunga.”
Ordet, använt på fel sätt, kan tända stora bränder i våra medmänniskors sinnen. Låt oss betrakta hur de två stora världskrigen som föregått oss i historien underblåstes av de illsinnade orden från många av deras huvudpersoner. Skvaller, ”det sägs att”, förtal, meningslösa förolämpningar, allt detta är en del av ordets avvikelse mot mörka labyrinter.
Å andra sidan sa V.M. Samael tydligt i sina föreläsningar: hjärtat, det magnetiska centrumet i cardias, är också en giftig tillflyktsort för många aggregat som fördunklar vårt medvetande och får oss att hamna på fel väg. Där, i hjärtats centrum, finns sentimentala och lustfyllda aggregat, aggregat av förbittring, av illvilja mot vår nästa, etc., etc., etc., som vi måste undersöka noggrant för att inte luras av Jagets falska känsla.
Detta är skälet till varför vi på denna gravyr ser en kvinna som hamrar på ett hjärta, med hjälp av viljans hammare för att inte låta de psykologiska tillägg som vi har nämnt tidigare få fäste i det.
I kvinnans mun ser vi också ett lås som hon använder för att försäkra sig om att hon inte pratar i onödan, och på så sätt har hon kontroll över sina ord, sitt tal.
Den välsignade Vita Logen kräver att dess adepter är försiktiga med ordet, eftersom de alltid är laddade med vissa vibrationer som kan vara godartade eller illvilliga.
I den nedre delen av den plats där denna kvinna arbetar kan vi också se tänger och andra verktyg som används av dem som arbetar i smedjor.
Jag avslutar förklaringen av denna gravyr med några lämpliga fraser att reflektera över:
«Ordet är mäktigare än kanonen».
José de la Luz y Caballero
«Vilken fantastisk förvandling ordens, de tama, livlösa, i den vulgära stilens flock, när de sammankallas och styrs av konstnärens geni!».
José Enrique Rodó
«Det är bättre att lida än att njuta; att njuta är lycka, att lida är finess; att njuta av Gud är en fröjd, att lida för Hans skull är finess».
Quevedo
«Vi kan inte undvika passioner, men vi kan övervinna dem.».
Seneca
«Många gånger gör passion den mest förnuftiga människan till en dåre och den mest dåraktiga till en förnuftig».
La Rochefoucauld
AGNUS DEI, QUI TOLLIS PECCATA MUNDI.
─‘Guds Lamm som tar bort världens synder’─.
KWEN KHAN KHU
