Titeln till vår gravyr inbjuder oss att kämpa för vårt liv, k
kämpa för vår Kristus, och de latinska orden, översatta, visar oss att allt, i själva verket är, en absolut fåfänglighet…
Jag sänder er vid det här tillfället en gravyr skriven av Gabrielis Rollengahi ─1583-1619─ i en bok med poem titulerad Selectorum emblematum, ‘Utvalda emblem’.
För att uppleva den KRISTLIGA KÄRLEKEN behöver vi bli förrådda -därav påsen med mynt-, uppleva de tre spikarna på frälsarens kors, vi kommer att lida av taggarna från törnekronan vid varje steg av vår genomfärd, vi kommer att bli offer för Egots oförskämdheter, vi bör förvärva den kristliga viljan, et., etc., etc.
V.M. Samael har alltid insisterat på behovet av att bryta med det obevekliga öde som alltid får oss att på ett dumt sätt följa den mekanik med vilken vi manipuleras från tillvaro till tillvaro. Denna kamp beskrivs i den så kallade Medvetandets Revolution, med dess tre väldefinierade faktorer i vår doktrin….
Denna gravyr gjordes av jesuiten Ioanne David ─1546─1613─ och han utvecklade den i det åttonde kapitlet av hans bok titulerad Dvodecim specvla Devm aliqvando videre desideranti concinnata.
Genom Gnosis har vi kommit att få veta vad detta som vi kallar Sefirotträdet, i det doktrinära Kabbala, representerar för oss gnostiker, med alla dess delningar som utgår från detta och vilka svarar mot de olika mycket heliga delarna av vårt VARA.
Denna vackra gravyr framträder inför våra ögon för att visa oss jämvikten i dimensionerna och i världarna i den interstellära rymden. Därför har den fått namnet «Vägningen av världarna». Det vill säga, den visar hur Universums Arkitekt begrundar hur energierna är fördelade i kosmos, och han gör det genom en våg som utpekar var de högre energierna finns och var de lägre finns.
Genom en befallning från den mycket heliga Theomegalogos, i skapelsens gryning, polariserade Elohimerna sig, maskulina och feminina, de genomförde en akt av mycket ren Sexualmagi och med ord av makt, mantran, gav de form åt de olika dimensionerna i den sideriska rymden.
Den sovande mänsklighet, som inte har helig individualitet, uppskattar mer de saker som utgör den egoiska fantasin i stället för att längta efter att närma oss den kristliga världen.
Jag är i färd med att sända er den sjätte teckningen genom vilken Theodoor Galle illustrerat boken Dvodecim specula Devm aliquando videre desideranti concinnata, ‘Tolv speglar ordentligt placerade för den person som någon dag önskar se Gud’, skriven av Jesuiten Ioanne David. Den bär titeln Känn dig själv