Denna gravyr talar tydligt till oss om det trängande behovet av att ta tillfället i akt – Occasio – och behålla det för att göra det mesta av det som gravyren visar oss. De unga människorna representerar mänskligheten i allmänhet när den blir ─ åtminstone tillfälligt ─ medveten om att veta hur man, från tiden, stjäl de möjligheter som ibland dyker upp under dess gång. När vi gör det gläder sig mänsklighetens eller ödets väktare, och det är vad ängeln som betraktar scenen representerar. Det händer förvisso inte varje dag, och därför går tiden sin gilla gång. Det är därför vi ser Saturnus bära SITT TIMGLAS och sin lie.
Jag sänder er denna bild av Guden Merkurius, en basrelief från Capilla del Zodíaco i Templo Malatestiano i Rimini, i Italien. Upphovsmannen är den italienske skulptören Agostino di Duccio ─1418-1481─.
V.M. Samael har alltid insisterat på behovet av att bryta med det obevekliga öde som alltid får oss att på ett dumt sätt följa den mekanik med vilken vi manipuleras från tillvaro till tillvaro. Denna kamp beskrivs i den så kallade Medvetandets Revolution, med dess tre väldefinierade faktorer i vår doktrin….
Denna gravyr gjordes av jesuiten Ioanne David ─1546─1613─ och han utvecklade den i det åttonde kapitlet av hans bok titulerad Dvodecim specvla Devm aliqvando videre desideranti concinnata.
Genom Gnosis har vi kommit att få veta vad detta som vi kallar Sefirotträdet, i det doktrinära Kabbala, representerar för oss gnostiker, med alla dess delningar som utgår från detta och vilka svarar mot de olika mycket heliga delarna av vårt VARA.
Denna vackra gravyr framträder inför våra ögon för att visa oss jämvikten i dimensionerna och i världarna i den interstellära rymden. Därför har den fått namnet «Vägningen av världarna». Det vill säga, den visar hur Universums Arkitekt begrundar hur energierna är fördelade i kosmos, och han gör det genom en våg som utpekar var de högre energierna finns och var de lägre finns.
Genom en befallning från den mycket heliga Theomegalogos, i skapelsens gryning, polariserade Elohimerna sig, maskulina och feminina, de genomförde en akt av mycket ren Sexualmagi och med ord av makt, mantran, gav de form åt de olika dimensionerna i den sideriska rymden.
Den sovande mänsklighet, som inte har helig individualitet, uppskattar mer de saker som utgör den egoiska fantasin i stället för att längta efter att närma oss den kristliga världen.
Jag är i färd med att sända er den sjätte teckningen genom vilken Theodoor Galle illustrerat boken Dvodecim specula Devm aliquando videre desideranti concinnata, ‘Tolv speglar ordentligt placerade för den person som någon dag önskar se Gud’, skriven av Jesuiten Ioanne David. Den bär titeln Känn dig själv
Denna gravyr leder oss till frågan om våra grader av renhet eller av rening under vår genomresa i den tredimensionella världen.
Utom all fråga är det så att alla vi som försöker leva den Hemliga Väg som Gnosis lär oss, bör ha mycket klart för oss det omedelbara behovet att kunna be, att kunna leva och att kunna dö.
Det är med stor glädje som jag överlämnar en gnostisk dikt till er med titeln ”Det perfekta sinnet”. Den hittades bland manuskripten i Nag Hamadi. Den går tillbaka ungefär två tusen år i tiden.
Denna gravyr har en mycket djup innebörd för de som studerar Kabbala och Alkemi och, uppenbarligen, eftersom vi genom Gnosis är studerande inom båda dessa vetenskaper, är det klart att hela denna tematik berör oss.
Jag fattar pennan för att förmedla några kommentarer till er beträffande den djupa betydelsen av att närma oss självobservationens VERKLIGA TEKNIK och vår längtan att leva inom realiteten och inte inom fantasierna.
Diplomatin är en Andens dygd som förhindrar uttrycket av högmod, den har inget att göra med det som är det sedvanliga hos Jaget såsom hyckleriet, falskheten, förställningen, ge sken av saker och ting.