Men här uppstår en fråga: Vad skulle vi kunna göra för att undkomma involutionen? Svar: Försöka leva våra liv genom att ständigt observera oss själva, eller som vår Avatar så väl uttryckte det: ”Som en vaktpost i krigstider”.
Denna gravyr visar Salvador Rosa, målare och på samma gång filosof, som har velat presentera de två sidorna av en mynt för oss: på ena sidan det överflödiga, tomma livet som dyrkar materiella ting som om de vore något transcendentalt; på den andra sidan påpekar han att det enda som är värt att leva för är just de andliga värdena – likgiltigheten inför döden, uppriktigheten, till vilken målaren erbjuder sitt hjärta och sina djupaste känslor…
Med denna gravyr försökte författaren peka på att vår värld hade en början och också kommer att ha ett slut, liksom hur och när, vilket allt undersöks i detalj. Till detta kommer ett hexameron, eller ett allvarligt föredrag om orsakerna, kontinuiteten och egenskaperna hos sakerna i naturen, som presenteras som ett ämne som är relevant för det verk som utfördes under de sex skapelsedagarna.
Denna bok skrevs av Vincenzo Cartari, en italiensk mytograf och diplomat från Renässansen. Bilden föreställer Gudinnan Angerona, Tystnadens Gud och Guden Harpokrates.
Vi skulle kunna dra följande slutsats om de två ovan nämnda paren: skräcken får oss att fly, men genansen dämpar denna drift av rädsla, slöheten begränsar handlingskraften, men måste upphöra när fattigdomen, som är en konsekvens av samma slöhet, tvingar oss att agera.
Denna gravyr, tålmodiga läsare, påminner oss om en av de mest kära symbolerna inom Alkemin; vi syftar på de vises Kvicksilver (Merkurius).
Denna gravyr tillhör en serie i fyra delar beträffande negativa mänskliga drag. Serien graverades 1592 i Köln, Tyskland.
Jag sänder er, vid detta tillfälle, det åttiofjärde emblemet från boken Nucleus emblematum selectissimorum, ’kärnan av de mest utvalda emblemen’, med texter på latin och forntida franska samt en möjlig översättning.
Jag sänder er två emblem eller gravyrer, nummer 9 och den som har nummer 59, bägge från boken Selectorum emblematum –‘Utvalda emblem’─, skriven av den tyske poeten Gabriel Rollenhagen
Jag sänder er detta fyrtiofemte emblem ur Daniel Cramers bok med emblem med titeln: ”Nil sit in ore, qvod non prius in sensu” (Ingenting ska finnas i munnen som inte först funnits i sinnet).









