Dödstimmen eller Jungfrun som ingriper för att hjälpa en bedjandehttps://vopus.org/wp-content/uploads/2026/01/la-hora-de-la-muerte-o-la-virgen-intercediendo-a-favor-de-un-suplicante-hieronymus-wierix.jpg850480V.M. Kwen Khan KhuV.M. Kwen Khan Khuhttps://secure.gravatar.com/avatar/e832d7de00772123ef7f897d80b0841daa13143ee04fa7c99f7a066face011ef?s=96&d=mm&r=g
Men här uppstår en fråga: Vad skulle vi kunna göra för att undkomma involutionen? Svar: Försöka leva våra liv genom att ständigt observera oss själva, eller som vår Avatar så väl uttryckte det: ”Som en vaktpost i krigstider”.
En man ber till Medvetandethttps://vopus.org/wp-content/uploads/2025/07/un-hombre-reza-a-la-conciencia-philip-galle-default.jpg850480Editor VOPUSEditor VOPUShttps://secure.gravatar.com/avatar/da2736838b11fa68bd81be593e0d9d69149683f26c789ef95ad39ca72425872e?s=96&d=mm&r=g
Den första gravyren med dess fraser på latin leder oss till självanalysen för att inse att Egot, mycket riktigt, har sina skrymslen, sina gömställen där det brukar gömma sig för att fortsätta att besvära oss med sina psykologiska knep.
Jag fattar pennan för att förmedla några kommentarer till er beträffande den djupa betydelsen av att närma oss självobservationens VERKLIGA TEKNIK och vår längtan att leva inom realiteten och inte inom fantasierna.
