{"id":44900,"date":"2026-05-21T14:45:19","date_gmt":"2026-05-21T17:45:19","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/?p=44900"},"modified":"2026-05-21T14:45:27","modified_gmt":"2026-05-21T17:45:27","slug":"manniskan-ar-grymmare-an-vilddjuret","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/manniskan-ar-grymmare-an-vilddjuret\/","title":{"rendered":"&#8221;Homo interdum asperior fera&#8221; (M\u00e4nniskan \u00e4r grymmare \u00e4n vilddjuret)"},"content":{"rendered":"\n<p>Mycket k\u00e4ra l\u00e4sare:<\/p>\n\n<p>Denna gravyr ing\u00e5r i boken <em>Thesaurus Philo-Politicus,<\/em> som gavs ut fr\u00e5n och med \u00e5r 1623 av poeten Daniel Meisner (1585\u20131625) och grav\u00f6ren och f\u00f6rl\u00e4ggaren Eberhard Kieser (1583\u20131631).<\/p>\n\n<p>Gravyrens titel lyder som f\u00f6ljer:<\/p>\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-text-align-center\" id=\"h-homo-interdum-asperior-fera-el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia\"><strong><em>HOMO INTERDUM ASPERIOR FERA<\/em><\/strong><br \/>\u2500\u2018M\u00e4nniskan \u00e4r grymmare \u00e4n vilddjuret\u2019\u2500<\/h2>\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"647\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia-daniel-meisner-960x647.jpg\" alt=\"M&#xE4;nniskan &#xE4;r grymmare &#xE4;n vilddjuret, Daniel Meisner\" class=\"wp-image-44770\" title=\"M&#xE4;nniskan &#xE4;r grymmare &#xE4;n vilddjuret, Daniel Meisner\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia-daniel-meisner-960x647.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia-daniel-meisner-480x323.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia-daniel-meisner-768x518.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/el-hombre-es-mas-feroz-que-la-bestia-daniel-meisner.jpg 999w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/figure>\n\n<p>Texten p\u00e5 latin s\u00e4ger oss:<\/p>\n\n<pre class=\"wp-block-preformatted\">Ingrato quisquis despreverit ore magistros, Trux magis immiti est asperior [que] fera.<\/pre>\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: <strong>\u2018Var och en som med otacksamhet f\u00f6raktar sina l\u00e4rare \u00e4r mer grym och h\u00e4nsynsl\u00f6s \u00e4n ett vilddjur\u2019<\/strong>.<\/p>\n\n<p>I bakgrunden ser vi  den bef\u00e4sta staden Rhodos i Grekland. I f\u00f6rgrunden sitter en man, med en orm som slingrar sig ut ur hans mun, likgiltigt p\u00e5 en krokodil som slukar en annan m\u00e4nniska.<\/p>\n\n<p><strong>Vad vill denna gravyr s\u00e4ga oss?<\/strong><\/p>\n\n<p>Det \u00e4r sant, v\u00e4nner, att den samtida Gnosticismen, s\u00e5som den uttrycks av den V\u00e4rdefulle M\u00e4staren Samael Aun Weor, vid m\u00e5nga tillf\u00e4llen har f\u00f6rklarat f\u00f6r oss genom sina verk att den Sanna M\u00e4nniskan inte existerar p\u00e5 jordens yta; att det som existerar tyv\u00e4rr \u00e4r en ras av <strong>humanoider<\/strong> som liknar m\u00e4nniskor men som i sj\u00e4lva verket har en djurisk kroppsstruktur. Detta har vi kunnat konstatera genom historien om v\u00e5r s\u00e5 kallade m\u00e4nsklighet.<\/p>\n\n<p>Hela v\u00e5r historia \u00e4r impregnerad av kapitel som handlar om h\u00e4ndelser d\u00e4r den s\u00e5 kallade m\u00e4nniskan alltid framst\u00e4lls med beteenden som \u00e4r typiska f\u00f6r m\u00e5nga vilda djur i naturen och, som om det inte vore nog, pr\u00e4glad av en fullst\u00e4ndigt skr\u00e4mmande <strong>likgiltighet<\/strong> inf\u00f6r sina egna handlingar och allt som omger henne.<\/p>\n\n<p>De otaliga citaten fr\u00e5n de stora grekiska filosoferna och de \u00f6stliga filosoferna \u2013 det vill s\u00e4ga: Konfucius, Lao-Tse, Buddha Siddharta Gautama Sakyamuni, etc., etc. \u2013 har inte tj\u00e4nat n\u00e5got till.<\/p>\n\n<p>Maximerna fr\u00e5n dessa <strong>sanna M\u00e4nniskor<\/strong> har fallit i gl\u00f6mska med tidens g\u00e5ng och ignoreras idag fullst\u00e4ndigt av folkmassorna. I st\u00e4llet har samh\u00e4llsmassorna i norr, s\u00f6der, \u00f6ster och v\u00e4ster valt att h\u00f6lja sig, att svepa in sig i en d\u00e5lig anv\u00e4ndning av ordet, oavsett vilken social st\u00e4llning de intar.<\/p>\n\n<p>I detta sammanhang har v\u00e5rt DJURISKA EGO, naturligtvis, spelat en mycket viktig roll; det har manipulerat v\u00e5rt spr\u00e5k p\u00e5 tusen fruktansv\u00e4rda s\u00e4tt och tyv\u00e4rr drivit oss alla in p\u00e5 v\u00e4garna mot OTACKSAMHET och AVUND, som \u00e4r en del av v\u00e5r kaotiska psykologiska anatomi.<\/p>\n\n<p>Av den anledningen brukade v\u00e5r grundare och ordf\u00f6rande alltid betona: \u201dNietzsche trodde alltid att m\u00e4nniskan existerade, men han hade fel. M\u00e4nniskan existerar inte; vi m\u00e5ste skapa henne inom oss sj\u00e4lva. Det som existerar idag \u00e4r <strong>intellektuella djur eller rationella d\u00e4ggdjur<\/strong>\u201d&#8230;&#8230;..<\/p>\n\n<p>Detta har bevisats till leda genom den perversion som vi upplevt \u00f6ver hela v\u00e4rlden i och med f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets och andra v\u00e4rldskrigets utbrott, och vi v\u00e4ntar fortfarande p\u00e5 ett tredje v\u00e4rldskrig, efter vilket v\u00e5r falska m\u00e4nsklighet kommer att reduceras till anv\u00e4ndandet pilar och stenar, precis som Einstein p\u00e5pekade i ett av sina tal&#8230;&#8230;<\/p>\n\n<p><strong>Otacksamheten, avunden och likgiltigheten<\/strong> har tydligt blottlagt det psykologiska tillst\u00e5ndet hos v\u00e5r tids pseudom\u00e4nniska. Vi har aldrig f\u00f6rm\u00e5tt att tacka f\u00f6r de enorma uppoffringar som gjorts av dessa giganter inom filosofin och religionen. Allt var f\u00f6rg\u00e4ves, k\u00e4ra l\u00e4sare, absolut allt. V\u00e5rt liv idag styrs av machiavelliska intressen som ibland \u00e4r ofattbara. Vi har blivit ber\u00f6vade humanism och medk\u00e4nsla, och detta har gjort oss likgiltiga inf\u00f6r v\u00e5ra medm\u00e4nniskors sm\u00e4rta. I st\u00e4llet har v\u00e5r psyke fastnat i OTACKSAMHET av alla slag. Detta \u00e4r mycket allvarligt.<\/p>\n\n<p>Jag s\u00e4nder er n\u00e5gra fraser f\u00f6r reflektion:<\/p>\n\n<p><strong><em>\u00abBarmh\u00e4rtighet och sanning g\u00e5r hand i hand: de \u00e4r r\u00e4ttvisans och fridens kyss\u00bb.<\/em><\/strong><br \/>Bibeln, Psaltaren<\/p>\n\n<p><strong><em>\u00abOm du n\u00e5gonsin skulle b\u00f6ja r\u00e4ttvisans stav, l\u00e5t det d\u00e5 inte vara p\u00e5 grund av g\u00e5vans tyngd, utan p\u00e5 grund av barmh\u00e4rtighetens\u00bb.<\/em><\/strong><br \/>Cervantes<\/p>\n\n<p><strong><em>\u00abF\u00f6r \u00e4ven om alla Guds egenskaper \u00e4r alla lika, \u00e4r det barmh\u00e4rtigheten som i v\u00e5ra \u00f6gon lyser starkast och framtr\u00e4der tydligast\u00bb.<\/em><\/strong><br \/>Cervantes<\/p>\n\n<p><strong><em>\u00abSaliga \u00e4r de barmh\u00e4rtiga, ty de skall f\u00e5 barmh\u00e4rtighet\u00bb.<\/em><\/strong><br \/>Matteusevangeliet<\/p>\n\n<p><strong><em>\u00abBarmh\u00e4rtighet \u00e4r en integrerad del av r\u00e4ttvisan\u00bb.<\/em><\/strong><br \/>Bossuet<\/p>\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong><em>NON PLUS ULTRA.<\/em><\/strong><br \/>\u2500\u2018Ingenting bortom det\u2019\u2500.<\/p>\n\n<p><strong>KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna gravyr ing\u00e5r i samma bok, Thesaurus Philo-Politicus, som gavs ut fr\u00e5n och med \u00e5r 1623 av poeten Daniel Meisner och grav\u00f6ren och f\u00f6rl\u00e4ggaren Eberhard Kieser.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":44767,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[1725,483,470],"tags":[1084,1742,502],"contenido":[277],"fuente":[],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-44900","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-filosofi","category-universella-symboler","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","tag-grabados-sv","tag-daniel-meisner","tag-simbolos-universales-sv","contenido-artiklar","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44900","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44900"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44900\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44903,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44900\/revisions\/44903"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/44767"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44900"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44900"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44900"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=44900"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=44900"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=44900"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=44900"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=44900"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=44900"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=44900"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}