{"id":37749,"date":"2025-02-13T16:57:27","date_gmt":"2025-02-13T19:57:27","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/?p=37749"},"modified":"2025-02-13T16:57:30","modified_gmt":"2025-02-13T19:57:30","slug":"memnons-fodelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/memnons-fodelse\/","title":{"rendered":"Memnons f\u00f6delse"},"content":{"rendered":"\n

Mycket k\u00e4ra v\u00e4nner:<\/p>\n\n\n\n

Det gl\u00e4der mig att vid detta tillf\u00e4lle f\u00f6rmedla en vacker bild till er tecknad av den italienske grav\u00f6ren Ghisi Giorgo \u25001520-1582\u2500. K\u00e4llan till kompositionen \u00e4r en fresk fr\u00e5n omkring 1531 i Palazzo del Te, det huvudsakliga projektet i Mantua \u2500Italien\u2500 av Giulio Romano \u25001499-1546\u2500, italiensk m\u00e5lare, arkitekt och dekorat\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Gravyren b\u00e4r titeln…<\/p>\n\n\n\n

\u2026MEMNONS F\u00d6DELSE<\/span><\/h2>\n\n\n
\n
\"Memnons<\/figure><\/div>\n\n\n

Denna gravyr visar oss till h\u00f6ger en kvinna som just har f\u00f6tt i sin b\u00e4dd. Hennes bebis \u00f6verg\u00e5r till att tas emot av tv\u00e5 Puttis -tv\u00e5 \u00e4nglar \u2500, vilka tar emot den fr\u00e5n gudinnan Artemis fr\u00e5n Efesos <\/strong>\u2500gudinnan Diana bland romarna p\u00e5 den tiden\u2500.<\/p>\n\n\n\n

Till v\u00e4nster p\u00e5 gravyren l\u00e4gger vi m\u00e4rke till en kvinna med tv\u00e5 facklor, som bl\u00e5ser och f\u00f6rflyttar elden fr\u00e5n den ena handen till den andra.<\/p>\n\n\n

\n
\"MEMNONS<\/figure><\/div>\n\n\n

Den omn\u00e4mnda kvinnan ger n\u00e4ring \u00e5t denna eld med sitt bl\u00e5sande. Varf\u00f6r? SVAR: F\u00f6r att eldens hierarkier beslutar om goda eller d\u00e5liga situationer i enlighet med den karma eller dharma som det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att framkalla, och d\u00e4rf\u00f6r framtr\u00e4der den heliga INRI i h\u00e4nderna p\u00e5 damen, som upplivar den med sitt bl\u00e5sande…<\/p>\n\n\n\n

I bakgrunden till denna vackra gravyr ser vi Apollo\u2500Sol Invictus <\/strong>bland romarna, eller Helios,  Solen<\/strong>, bland grekerna\u2500 uppstigen p\u00e5 sin solvagn.<\/p>\n\n\n\n

I den grekiska mytologin var Memnon<\/strong> en konung fr\u00e5n Etiopien, son till Titon och Eos -gryningens gudinna-. Under kriget i Troja formade han en arm\u00e9 till stadens f\u00f6rsvar och han d\u00f6dades av den grekiske krigaren Akilles<\/strong> som en h\u00e4mnd f\u00f6r att han d\u00f6dat Antilokos. Efter hans d\u00f6d, s\u00e4nde hans moder sina br\u00f6der -de fyra vindarna, de f\u00e5r norr, s\u00f6der, \u00f6st och v\u00e4st -f\u00f6r att h\u00e4mta hans lik. Eos<\/strong> upph\u00f6rde inte att begr\u00e5ta sin sons d\u00f6d under hela natten, ochhennes t\u00e5rar kan man se alla kyliga morgnar i form av dagg. R\u00f6rd av Eos sm\u00e4rta beviljade Zeus  Memnon<\/strong> od\u00f6dlighet…..<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi analyserar inneh\u00e5llet i denna gravyr, m\u00e5ste vi s\u00e4ga att man i denna refererar till mytologin och, som den ber\u00f6mde f\u00f6rfattaren Mircea Eliade skulle ha sagt p\u00e5 ett bra s\u00e4tt: \u00abMytologin \u00e4r historians sj\u00e4l\u00bb<\/strong>. Detta p\u00e5st\u00e5ende har verkligen ett stort djup, f\u00f6r bakom myterna finns det allvarliga f\u00f6rklaringar som visar de ursprungliga o orsakerna till m\u00e5nga h\u00e4ndelser som man har upplevt i v\u00e5r v\u00e4rlds historia sedan avl\u00e4gsna tider.<\/p>\n\n\n\n

Vad man visar oss, t\u00e5lmodiga l\u00e4sare, \u00e4r det konstanta rumsterandet bland Bodhisattvor till Gudar eller Gudinnor vilka upplever eller ger upphov till fabul\u00f6sa eller tragiska tilldragelser p\u00e5 det m\u00e4nskliga scenariot. Av den anledningen, i fallet av v\u00e5r gravyr, g\u00e5r vi till Memnons<\/strong> f\u00f6delse, som i r\u00e4tt tid blir omh\u00e4ndertagen under f\u00f6rlossningen av ingen mindre \u00e4n den Gudomliga Modern, representerad av Artemis fr\u00e5n Efesos<\/strong>. Det r\u00e5der inget tvivel om att varje g\u00e5ng som en Bodhisattva f\u00f6ds f\u00f6r att avg\u00f6ra historiska h\u00e4ndelser, tj\u00e4nar den Mycket Heliga Modern som en f\u00f6rbindelse mellan den synliga v\u00e4rlden och den andra som vi kallar osynlig.<\/p>\n\n\n

\n
\"MEMNONS<\/figure><\/div>\n\n\n

Det faktum att Memnon \u00f6verl\u00e4mnas till Livs\u00e4nglarna omedelbart efter att ha blivit f\u00f6dd s\u00e4ger oss tydligt att varje Bodhisattva tas inom det existentiella omr\u00e5det emot av \u00e4nglahierarkier, vilka hj\u00e4lper honom, under loppet av hans f\u00e4rd, f\u00f6r att hans uppdrag ska uppfyllas. Men, p\u00e5 samma g\u00e5ng p\u00e5pekar man f\u00f6r oss att varje Bodhisattva kan ha svagheter som kan orsaka hans d\u00f6d, inklusive genom h\u00e4nderna till en n\u00e5gon annan gestalt som ocks\u00e5 har gudomliga eller halv-gudomliga egenskaper, vilket h\u00e4nde med Akilles. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r den eviga kamp som utspelar sig inom omr\u00e5det f\u00f6r gott och ont och, likaledes, den best\u00e5ende striden mellan krafter som blandats under historiens g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5 andra sidan s\u00e4ger man till oss att Eos,<\/strong> Memnons mor, s\u00e4nde sina br\u00f6der -de fyra vindarna, vilka svarar mot de fyra v\u00e4derstrecken- f\u00f6r att \u00e5terf\u00e5 sin sons lik. H\u00e4r har vi, f\u00f6ljaktligen, de olika heliga str\u00f6mningarna i handling f\u00f6r att visa att bakom de stora tilldragelserna r\u00f6r sig, i det osynliga, enorma energier f\u00f6r att avsluta en cykel av gudomliga aktiviteter eller f\u00f6r att inleda andra som d\u00e4refter kommer att efterf\u00f6lja dem.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r mycket l\u00e4mpligt, uppskattade l\u00e4sare, att vi observerar hur man visar oss Eos<\/strong> t\u00e5rar som f\u00f6rvandlats till morgondaggen i den synliga v\u00e4rlden. Detta \u00e4r mutationen eller mutationerna som vi n\u00e4rvarar vid dag efter dag i v\u00e5r tredimensionella v\u00e4rld, , utan att l\u00e4gga m\u00e4rke till detta p\u00e5 grund av v\u00e5rt sovande Medvetande. Och hur skulle det kunna vara p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt i hela detta myller av symboler,  Zeus \u2500<\/strong>representativ f\u00f6r den h\u00f6gsta viljan hos Theomegalogos\u2500beviljar od\u00f6dlighet till Memnon <\/strong>som en kompensation f\u00f6r hans moders lidande, den outs\u00e4gliga Eos<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Likas\u00e5, i hela denna m\u00e4ngd av mytologiska individer, \u00e4r det bra att betona att till och med de stora titanerna som Akilles<\/strong> har en svag punkt. I hans fall var det hans h\u00e4l,<\/strong> som n\u00e5ddes av en pil under en av hans drabbningar, och fick honom att lida nederlag och att f\u00f6rlora sitt liv. D\u00e4rf\u00f6r, i v\u00e5rt vardagsliv, n\u00e4r vi vill referera till svagheten hos en motst\u00e5ndare under en sammandrabbning eller en strid, s\u00e4ger vi:\u00abAkillesh\u00e4len hos denna person \u00e4r en eller annan detalj i hans liv…, d\u00e4r b\u00f6r vi g\u00e5 till anfall f\u00f6r att besegra honom\u00bb, etc., etc., etc.<\/p>\n\n\n\n

I bakgrunden av v\u00e5r illustration kan vi l\u00e4gga m\u00e4rke till den gudomliga Helios<\/strong> -Solen, eller den sol\u00e4ra intelligensen- som n\u00e4rmar sig platsen f\u00f6r h\u00e4ndelserna uppstigen i en \u00e4rorik vagn dragen av fyra h\u00e4star. Dessa fyra h\u00e4star syftar p\u00e5 de heliga vehiklar som vi b\u00f6r lyckas besitta i v\u00e5r sj\u00e4lsliga natur tack vare arbetet med v\u00e5ra alkemiska eldar, det vill s\u00e4ga: den eteriska kroppen, astralkroppen, mentalkroppen och den kausala kroppen. Detta kallas i det hebreiska Kabbala f\u00f6r Merkabahs vagn<\/strong>. N\u00e5gra k\u00e4llor j\u00e4mf\u00f6r gestalten i v\u00e5r vagn med sj\u00e4lva Aurora eller Eos,<\/strong> modern till Memnon<\/strong>, av det faktum att det f\u00f6refaller som denna figur har feminina br\u00f6st. Men vid m\u00e5nga tillf\u00e4llen visades gudarna fr\u00e5n Olympen med androgyna k\u00e4nnetecken, och hade en maskulin och feminin representation samtidigt.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r uppenbart att Helios<\/strong> i det h\u00e4r fallet syftar p\u00e5 de sol\u00e4ra potentialer som i varje stund \u00e4r n\u00e4rvarande i h\u00f6jdpunkterna hos det m\u00e4nskliga sl\u00e4ktet.<\/p>\n\n\n\n

Denna gestalt b\u00e4r ett tyg eller en v\u00e4vnad i sina h\u00e4nder som han hissar upp under det att han n\u00e4rmar sig platsen f\u00f6r Memnons<\/strong> f\u00f6delse.<\/p>\n\n\n

\n
\"Takfresk,<\/figure><\/div>\n\n\n

Jag \u00f6verl\u00e4mnar nu n\u00e5gra fraser till er som inbjuder till reflektion: <\/p>\n\n\n\n

\u00abDyrkan \u00e4r en transcendental beundran\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nCarlyle<\/p>\n\n\n\n

\u00abN\u00e4r hj\u00e4rtat gr\u00e5ter p\u00e5 grund av vad det har f\u00f6rlorat, skrattar anden p\u00e5 grund av vad den har funnit\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nSufidoktrin<\/p>\n\n\n\n

\u00abDen sanna mystikern finner Gud i alla religioner\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nIbn Arabi<\/p>\n\n\n\n

\u00abMysticismen \u00e4r inte extasen, den \u00e4r mycket mer och b\u00e4ttre. Den utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6raktet f\u00f6r livets alla ting, och slutar i k\u00e4rleken till livets alla ting; f\u00f6raktet h\u00f6jer oss till dess att vi finner ett ideal att vila i, och genom korset av det ideal som vi har funnit ser vi att det som tidigare var stort och f\u00f6rhatligt som mycket mindre och mer \u00e4lskv\u00e4rt\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nGanivet<\/p>\n\n\n\n

\u00abMyterna \u00e4r sj\u00e4larna till v\u00e5ra handlingar och v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4lskelser. Vi kan endast agera genom att r\u00f6ra oss mot en v\u00e5lnad. Vi kan endast \u00e4lska det vi har skapat\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nPaul Valery<\/p>\n\n\n\n

FINIS CORONAT OPUS.<\/em><\/strong>\r\n\u2500\u2018Slutet kr\u00f6ner verket\u2019\u2500.<\/p>\n\n\n\n

KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alltid n\u00e4r Memnon, Etiopiens konung, f\u00f6ds, f\u00f6rkroppsligade Bodhissatvan, tj\u00e4nar Eos eller den gudomliga Modern som en f\u00f6rbindelse mellan den synliga v\u00e4rlden och denna andra som vi kallar osynlig.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":36132,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[991,169,470],"tags":[],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-37749","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-mytologi","category-kabbala","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37749","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=37749"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37749\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37754,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37749\/revisions\/37754"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/36132"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=37749"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=37749"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=37749"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=37749"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=37749"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=37749"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=37749"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=37749"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=37749"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=37749"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}