{"id":37730,"date":"2025-02-10T10:02:01","date_gmt":"2025-02-10T13:02:01","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/?p=37730"},"modified":"2025-02-10T10:02:51","modified_gmt":"2025-02-10T13:02:51","slug":"chimeran-fran-arezzo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/chimeran-fran-arezzo\/","title":{"rendered":"Chimeran fr\u00e5n Arezzo"},"content":{"rendered":"\n<p>Mycket k\u00e4ra l\u00e4sande v\u00e4nner:<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r med en enorm gl\u00e4dje som jag f\u00f6rmedlar f\u00f6ljande skulptur till er som b\u00e4r namnet&#8230;<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-text-align-center\">\u2026CHIMERAN FR\u00c5N AREZZO<\/h2>\n\n\n\n<p>Denna skulptur, av etruskiskt ursprung, \u00e4r gjord i brons och man ber\u00e4knar att den tillverkades runt \u00e5r 400 f\u00f6re Kristus n\u00e4ra staden Arezzo -Italien-, den plats d\u00e4r den p\u00e5tr\u00e4ffades 1553. Den m\u00e4ter 129 cm i l\u00e4ngd och 78 cm i h\u00f6jd. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns den p\u00e5 Arkeologiska Museet i Florens.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"445\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/quimera-de-arezzo-florencia-960x445.jpg\" alt=\"Chimeran fr\u00e5n Arezzo\" class=\"wp-image-37444\" title=\"Chimeran fr\u00e5n Arezzo\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/quimera-de-arezzo-florencia-960x445.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/quimera-de-arezzo-florencia-480x222.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/quimera-de-arezzo-florencia-768x356.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/quimera-de-arezzo-florencia.jpg 1295w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Historikerna argumenterar att det handlade om en offerg\u00e5va till den etruskiska Guden Tinia f\u00f6r att den har en etruskisk inskription p\u00e5 benet som s\u00e4ger <em>tin gcvil<\/em>, vilket betyder \u2018offerg\u00e5va tillh\u00f6rande Tinia\u2019. Det \u00e4r m\u00f6jligt att denna staty ursprungligen utgjorde en del av en skulptural grupp som var st\u00f6rre, inklusive tillsammans med den mytologiska individen Belerofonte.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r representerar man den som en spenslig varelse som har s\u00e5rats i strid, med klorna utstr\u00e4ckta, en rytande mun och en v\u00e4lvd rygg d\u00e4r huvudet p\u00e5 bocken sticker ut. S\u00e5v\u00e4l kroppen som halsen p\u00e5 bocken \u00e4r s\u00e5rad och det kommer fram droppar av blod. Dess svans avslutas i huvudet p\u00e5 en orm och den biter i ett av bockens horn.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt den grekiska mytologin var Chimeran ett monster som str\u00f6vade omkring genom regionerna i Mindre Asien och terroriserade befolkningen och slukade djur och till och med hela hjordar. Det var en enda varelse som hade tre huvuden: ett lejons, ett annat tillh\u00f6rande en bock som kom ut fr\u00e5n ryggen och utandades eld, och det sista en som tillh\u00f6rde en drake eller en orm viken utgick fr\u00e5n svansen. Den var mycket sv\u00e5r att kuva eftersom den hade kraften fr\u00e5n tre djur, men hj\u00e4lten Belerofonte besegrade den slutligen p\u00e5 befallning av kung Y\u00f3bates fr\u00e5n Lykien med hj\u00e4lp av hans Pegasus, den bevingade h\u00e4sten. Chimeran betraktades som dotter till Tyfon och Ekvidra. Det finns flera beskrivningar av dess d\u00f6d: N\u00e5gra s\u00e4ger helt enkelt att Belerofonte genomkorsade den med sin lans under det att andra vidh\u00e5ller att han d\u00f6dade den genom att t\u00e4cka udden p\u00e5 lansen med bly som sm\u00e4lte n\u00e4r den utsattes f\u00f6r Chimerans gl\u00f6dande andedr\u00e4kt.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"703\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/belerofonte-matando-a-la-quimera-mosaico-rodas-960x703.jpg\" alt=\"Belerofonte d\u00f6dande Qui, meramosaik fr\u00e5n Rhodos.\" class=\"wp-image-37458\" title=\"Belerofonte d\u00f6dande Qui, meramosaik fr\u00e5n Rhodos.\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/belerofonte-matando-a-la-quimera-mosaico-rodas-960x703.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/belerofonte-matando-a-la-quimera-mosaico-rodas-480x351.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/belerofonte-matando-a-la-quimera-mosaico-rodas-768x563.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/belerofonte-matando-a-la-quimera-mosaico-rodas.jpg 1297w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Belerofonte d\u00f6dande Chimeran &#8211; mosaik fr\u00e5n Rhodos.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Vi kommenterar att <strong>Belerofonte<\/strong>, ocks\u00e5 kallad <strong>Belerofon<\/strong> \u2500\u2018m\u00f6rdare fr\u00e5n Belero\u2019\u2500, var en hj\u00e4lte i den greksika mytologin f\u00f6dd i Korint, vars st\u00f6rsta bedrifter var att strida mot amazonerna &nbsp;\u2500andra krigarfolk\u2500, t\u00e4mja den bevingade h\u00e4sten Pegasus och d\u00f6da Chimeran. Hans ursprungliga namn var &nbsp; <strong>Hip\u00f3noo<\/strong>, \u2018k\u00e4nnare av h\u00e4star\u2019, eller <strong>Leofontes<\/strong>, men man bytte ut det mot Belerofonte efter det att han oavsiktligen hade d\u00f6dat en tyrann fr\u00e5n Korint kallad Belero \u2500Homeros, Iliaden\u2500.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan detta p\u00e5pekats, ska vi nu g\u00e5 till tolkningen av denna mytologiska varelse som, sannerligen, hade monstru\u00f6sa egenskaper.<\/p>\n\n\n\n<p>I det horisontella livet syftar man p\u00e5 <strong>chimeran<\/strong> n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker avvisa ett argument fr\u00e5n n\u00e5gon som man anser h\u00e5ller p\u00e5 att \u00f6verdriva sina argument, d\u00e5 tillbakavisar man det med denna fras: <strong>\u00abDet som du s\u00e4ger \u00e4r en chim\u00e4r\u00bb<\/strong>, f\u00f6r att vilja s\u00e4ga att det som man framf\u00f6r \u00e4r lika <strong>osammanh\u00e4ngande eller absurt<\/strong>&nbsp;som <strong>Chimeran<\/strong> var under millennier&#8230;<\/p>\n\n\n\n<p>Men, n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker analysera egenskaperna hos detta avskyv\u00e4rda djur eller mytologiska varelse, finner vi ganska intressanta saker hos det utifr\u00e5n gnostisk synvinkel. F\u00f6rst och fr\u00e4mst, och sj\u00e4lvfallet, handlar det om representationen av absolut instinktiva tillst\u00e5nd som b\u00f6r uppl\u00f6sas i det inre av den m\u00e4nskliga varelsen, i likhet med alla dessa representationer fr\u00e5n den grekiska mytologin som visar monster mot vilka <strong>Herkules<\/strong> var tvungen att strida f\u00f6r att \u00e5terta sin plats i Gudarnas Olympen.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r vi observerar kroppen p\u00e5 denna f\u00f6rskr\u00e4ckliga best, ser vi att den utg\u00f6rs av eller \u00e4r formad av tre djur: huvudet och kroppen till ett lejon, en bock som kommer ut fr\u00e5n dess rygg och en svans av en orm -andra g\u00e5nger av en drake-.<\/p>\n\n\n\n<p>Lejonhuvudet kan vi l\u00e4tt associera till det psykologiska aggregatet av <strong>VREDE<\/strong>. Vi ska komma ih\u00e5g att det f\u00f6rsta storverk som man \u00e5lagt Herkules var just precis inf\u00e5ngande och d\u00f6dandet av &nbsp;det <strong>Nemeiska Lejonet<\/strong>. Bocken med sina horn och sin mun genom vilken han spottar ut eld representerar de v\u00e4llustigt instinkterna kombinerade med vildheten hos lejonet; h\u00e4r har vi en annan referens till v\u00e5r<strong> Typhon Baphomet<\/strong> som inte har gjorts vit, med andra ord: den <strong>INFERNALISKA V\u00c4LLUSTEN<\/strong>. Och, slutligen, svansen av en orm pekar p\u00e5 sj\u00e4lva <strong>OTUKTEN<\/strong>&#8230; Denna orm har inget att g\u00f6ra med den Heliga Ormen genom vilken <strong>Moses<\/strong> botade israeliterna i vildmarken, men den \u00f6verensst\u00e4mmer med den orm som <strong>Apollo<\/strong> d\u00f6dade MED SINA PILAR eller med den andra som kr\u00e4lade fram i jordens dy och f\u00f6rs\u00f6kte fresta Adam och Eva och uppmuntra dem till otukt.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessa tre djuriska stadier uppmuntrar oss utan tvivel till mycket v\u00e5ldsamma passioner, vilka \u00e4r sv\u00e5ra att identifiera i v\u00e5r psykiska anatomi och, f\u00f6ljaktligen, sv\u00e5ra att utrota fr\u00e5n den sj\u00e4lsliga kontinenten.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r underligt att detta djurmonster framtr\u00e4der till h\u00e4lften s\u00e5rad av de strider som det har utk\u00e4mpat med andra vilda varelser. Men, dess dagar slutar n\u00e4r hj\u00e4lten kallad <strong>BELEROFONTE<\/strong>, sittande p\u00e5 den mytiska <strong><em>PEGASUS<\/em><\/strong> <strong>eller PEGASO<\/strong>, &nbsp;d\u00f6dar det genom att anv\u00e4nda en lans -fallisk-, p\u00e5 vilken han har lagt till bly p\u00e5 dess spets f\u00f6r att den, n\u00e4r den komme i kontakt med <strong>CHIMERANS<\/strong> andedr\u00e4kt, br\u00e4nner den och d\u00f6dar den genom dess gl\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<p>Den store grekiske f\u00f6rfattaren och poeten<strong> Hesiodos<\/strong> p\u00e5stod att <strong>Chimeran<\/strong> i sj\u00e4lva verket var <strong>dotter till DEN LERNEISKA HYDRAN<\/strong>, ett annat monster som i v\u00e5ra gnostiska studier symboliserar DET DJURISKA MENTALA SINNET, DET DJURISKA BEG\u00c4RET OCH DEN ONDA VILJAN.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om det f\u00f6refaller oss vara underligt eller orimligt, k\u00e4ra l\u00e4sare, finns dessa infernaliska skapelser i naturens infradimensioner eller <strong>avernus <\/strong>eller<strong> tartarus.<\/strong> Allt eftersom vi g\u00e5r ner genom avgrundens arkader kommer vi att st\u00f6ta p\u00e5 denna typ av varelser, vilka \u00e4r avskr\u00e4den fr\u00e5n v\u00e5ra egna aggregat eller vid andra tillf\u00e4llen rester av aggregat fr\u00e5n andra f\u00f6rtappade sj\u00e4lar som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att uppl\u00f6sas.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r bra att markera att f\u00f6rg\u00f6raren av <strong>Chimeran<\/strong>, i sin kamp mot det monster som h\u00e4r n\u00e4mnts; anv\u00e4nder just precis <strong>en lans<\/strong>, vilken, alkemiskt sett, symboliserar den erotiska kraft som vi m\u00e5ste anv\u00e4nda i v\u00e5ra arbeten i <strong>Vulcanus Smedja.&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Efter detta klarg\u00f6rande, g\u00e5r jag nu vidare till att sk\u00e4nka er n\u00e5gra mycket intressanta fraser att reflektera \u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDet kan h\u00e4nda att dygden inte \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n sj\u00e4lens h\u00f6vlighet\u00bb.<\/em><\/strong><br>Balzac<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abOm det inte kostade att vara dygdig, skulle det d\u00e5 vara n\u00e5gon merit att vara det?\u00bb.<\/em><\/strong><br>San Juan Cris\u00f3stomo<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abI sk\u00f6tet av \u00a0en dygdig m\u00e4nniska finns det en Gud\u00bb.<\/em><\/strong><br>Seneca<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abF\u00f6r att kunna var dygdig beh\u00f6vs natur, f\u00f6rnuft och vana\u00bb.<\/em><\/strong><br>Aristoteles<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDet r\u00e4cker inte att ha dygden, man m\u00e5ste anv\u00e4nda sig av den, det \u00e4r som att ha en f\u00e4rdighet och inte ut\u00f6va den\u00bb.<\/em><\/strong> <br>Ciceron<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong><em>GLADIUS DEI.<\/em><\/strong><br>\u2500\u2018Guds sv\u00e4rd\u2019\u2500<\/p>\n\n\n\n<p><strong>KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna skulptur, av etruskiskt ursprung, \u00e4r gjord i brons och man ber\u00e4knar att den tillverkades runt \u00e5r 400 f\u00f6re Kristus n\u00e4ra staden Arezzo -Italien-, den plats d\u00e4r den p\u00e5tr\u00e4ffades 1553. Den m\u00e4ter 129 cm i l\u00e4ngd och 78 cm i h\u00f6jd. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns den p\u00e5 det Arkeologiska Museet i Florens.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":37486,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[991,483,470],"tags":[501,514],"contenido":[277],"fuente":[],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-37730","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-mytologi","category-universella-symboler","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","tag-arte-sv","tag-simbolismo-sv","contenido-artiklar","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=37730"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37737,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37730\/revisions\/37737"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/37486"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=37730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=37730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=37730"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=37730"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=37730"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=37730"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=37730"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=37730"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=37730"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=37730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}