Jag s\u00e4nder er vid detta tillf\u00e4lle en gravyr tillskriven en italiensk poet med namnet Attila Bocchi, som levde mellan \u00e5ren 1488 och 1562. Denna gravyr tillh\u00f6r en text kallad Symbolicarum questionum de universo genere<\/em><\/strong>.<\/p>\n\n\n\n
Titeln till denna gravyr \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n
\u2026HERCVLES GALLICVM<\/h2>\n\n\n
\n<\/figure><\/div>\n\n\n
Denna gravyr representerar den Galliska Guden Herkules, som i den keltiska mytologin \u00e4r parallellen tid Alcides eller den grekiska Herakles eller den romerska Herkules. Han betraktas som talarkonstens Gud och kallades d\u00e4rf\u00f6r Ogmios \u2500Ogmius\u2500<\/em><\/strong>.<\/p>\n\n\n\n
I likhet med den grekiska eller romerska Herkules, b\u00e4r han ett lejonskinn, en klubba och en b\u00e5ge med pilar. Ogmios representeras, emellertid, med l\u00e5nga kedjor av guld som kommer ut fr\u00e5n hans mun och n\u00e5r hans efterf\u00f6ljares h\u00f6rsel.<\/p>\n\n\n\n
Utan tvekan, h\u00f6gt skattade l\u00e4sare, visar man oss p\u00e5 nytt p\u00e5 denna gravyr, kraften fr\u00e5n den inre Kristus<\/strong>, vars ord genomtr\u00e4nger allt och hans kraft \u00e4r om\u00e5ttlig, vilket f\u00e5r honom att betraktas som det Stora Ordets<\/strong> Herre, \u00e4ven inom Kristendomen.<\/p>\n\n\n\n
Innan vi g\u00e5r in p\u00e5 beskrivningen av denna mycket gamla gravyr ser vi n\u00e5gra latinska meningar som s\u00e4ger oss:<\/p>\n\n\n\n
\u00abHic Hercules est Gallicus: intellegat qui auret habet\u00bb.<\/em><\/strong> \u00d6vers\u00e4ttning: \u2018H\u00e4r har vi den Galliska Herkules: m\u00e5 den f\u00f6rst\u00e5 som har \u00f6ron\u2019.<\/p>\n\n\n\n
\u00abCura et labore perfici eloquentiam\u00bb.<\/em><\/strong> \u00d6vers\u00e4ttning: \u2018Genom uppfostran och anstr\u00e4ngningen fr\u00e5n uppfostrarna bli bildade i v\u00e4ltalighet\u2019.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4refter f\u00f6ljer dessa strofer:<\/p>\n\n\n
\n<\/figure><\/div>\n\n\n
\n
\u00abDiscere quisquis auet bene, dicere, discat oportet ille prius studium id, cura, laborq; facit. Si studium affuerit summum, quidam ardor amoris, Tum nihil obfuerint cura, laborq; tibi. Qui Gallum Alcidem semel auribus hauserit ultro ille disertus erit non modo, sed sapiens\u00bb.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: \u2018F\u00f6r den som \u00f6nskar l\u00e4ra sig att tala v\u00e4l, \u00e4r det l\u00e4mpligt att f\u00f6rst l\u00e4ra sig; fliten och anstr\u00e4ngningen g\u00f6r det. <\/strong><\/p>\n\n\n\n
Om den yttersta fliten fanns och en sorts gl\u00f6d, d\u00e5 skulle dedikationen och anstr\u00e4ngningen inte vara l\u00e5ngt ifr\u00e5n dig.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Den som med \u00f6ronen har tagit emot den Galliske Alcides, kommer spontant att bli, inte bara elokvent, utan kunnig.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Jag bifogar en del kommentarer till er fr\u00e5n n\u00e5gra forskare:<\/p>\n\n\n\n
\n
\u00abOgmios \u00e4r v\u00e4ltaligheten s\u00e4ker p\u00e5 sin makt, den Gud som, genom magin, drar till sig sina trogna. Han \u00e4r \u00e4ven symbolen f\u00f6r makten av det rituella ordet som f\u00f6renar m\u00e4nniskornas v\u00e4rld med Gudarnas v\u00e4rld. I hans namn framf\u00f6rs v\u00e4lsignelser till hj\u00e4lp f\u00f6r v\u00e4nnerna och f\u00f6rbannelser mot ov\u00e4nnerna. <\/p>\n\n\n\n
Den irl\u00e4ndska gudomlighet som st\u00e5r Ogmios n\u00e4rmast \u00e4r Ogham, en krigar a T\u00faata de Annan som man \u00e4ven tillskriver uppfinnandet av alfabetet ogham, magiska tecken vars kraft \u00e4r s\u00e5 stor att den kan f\u00f6rlama motst\u00e5ndaren. I den irl\u00e4ndska mytologin betyder T\u00faata de Danann gudinnan Danus folk, <\/strong>ocks\u00e5 kallade T\u00faata D\u00e9, det vill s\u00e4ga, Gudarnas folk.<\/strong> S\u00e5v\u00e4l Ogmios<\/strong> som Ogma \u00e4r k\u00e4nda som v\u00e4ltalighetens gudomligheter<\/strong>\u00bb.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n
\n<\/figure><\/div>\n\n\n
Bild av den Galliska Herkules, som visar oss att den inre Kristus<\/strong> alltid har n\u00e4rst\u00e5ende l\u00e4rjungar -apostlar- till vilka han l\u00e4r ut sina heliga mysterier.<\/p>\n\n\n\n
Allegori av v\u00e4ltaligheten, reproduktion av en teckning av Albrecht D\u00fcrer \u2500Alberto Durero\u2500, British Museum.<\/p>\n\n\n
\n<\/figure><\/div>\n\n\n
P\u00e5 denna bild kan vi l\u00e4gga m\u00e4rke till den Galliska Herkules som antar Hermes eller Merkurius attribut<\/em>, eftersom han b\u00e4r vingar vid sina f\u00f6tter och i sin h\u00f6gra hand b\u00e4r han den serpentina kaduc\u00e9n.<\/strong> Vi kan \u00e4ven l\u00e4gga m\u00e4rke till en hj\u00e4lm och en stj\u00e4rna som v\u00e4gleder honom. Detta \u00e4r f\u00f6r att ge betydelsen av att den inre Kristus,<\/strong> f\u00f6rutan han han besitter maktorden f\u00f6r att generera nya omst\u00e4ndigheter och v\u00e4gleda folkmassorna, \u00e4r samma ledstj\u00e4rna kapabel att ta oss till Medvetandets himlar. Herrens ord n\u00e5r folkmassorna och har kapaciteten att till och med tr\u00e4nga in i deras sj\u00e4lar.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e5r l\u00e4ra betonar f\u00f6r oss det faktum att, den som verkligen har en sann gl\u00f6d -det vill s\u00e4ga en l\u00e4ngtan-, kommer f\u00f6ljaktligen mycket tidigare att ha inkarnerat n\u00e4rvaron av den inre Herkules inom sig sj\u00e4lv och, uppenbarligen, kommer hans ord att vara mer v\u00e4ltaligt och hans kunnande mer fullkomlig, eftersom den inre Kristus utm\u00e4rker sig f\u00f6r att vara det INKARNERADE ORDET och \u00e5tnjuter allvetenheten.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 v\u00e5r gravyr ser vi den Galliska Herkules sittande p\u00e5 en vagn som dras av oxar under det att dessa kedjor av guld kommer ut fr\u00e5n hans mun. Dessa kedjor av guld symboliserar sj\u00e4lva det GYLLENE ORDET eller DET GUDOMLIGA SPR\u00c5KET fr\u00e5n v\u00e5r inre Chrestos. Detta \u00e4r makten av Perfektionernas Herre. De sj\u00e4lar som f\u00f6ljer hans ord kommer f\u00f6rr eller senare att ta emot andens g\u00e5vor och sin frig\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n
Jag s\u00e4nder er nu n\u00e5gra ord f\u00f6r reflektion:<\/p>\n\n\n\n
\u00abUtan tvekan \u00e4r den sanna h\u00e4ngivenheten k\u00e4llan till lugnet\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nLa Bruyere<\/p>\n\n\n\n
\u00abEn sk\u00e4lig v\u00e4djan f\u00e5r alltid st\u00f6d fr\u00e5n himlen\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nCervantes<\/p>\n\n\n\n
\u00abDen st\u00f6rsta fromheten \u00e4r den mest hemliga\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nStern<\/p>\n\n\n\n
\u00abN\u00e4stan alla kvinnliga fromma \u00e4r besynnerliga. De gottg\u00f6r de synder som de inte beg\u00e5r genom n\u00f6jet att sk\u00e4rsk\u00e5da andras\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nMirabeau<\/p>\n\n\n\n
DONA NOBIS PACEM.<\/em><\/strong>\r\n\u2500\u2018Giv oss friden\u2019\u2500.<\/p>\n\n\n\n
Dessa gravyrer representerar den Galliska Guden Herkules, som \u00e4r en parallell till den grekiska Herakles och till den romerska Herkules.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":34949,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[483,210,470],"tags":[],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-35646","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-universella-symboler","category-mystik","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35646"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35646\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36043,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35646\/revisions\/36043"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/34949"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35646"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35646"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35646"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=35646"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=35646"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=35646"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=35646"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=35646"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=35646"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=35646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Hercules](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/image-5-480x636.png\" "\\"Hercules")
<\/figure><\/div>\n\n\n![\"Mycket](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/2024-07-27-hercules2-480x339.jpg\" "\\"Mycket")
<\/figure><\/div>\n\n\n![\"Bild](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/image-3-480x520.png\" "\\"Bild")
<\/figure><\/div>\n\n\n![\"Bild](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/image-4-480x354.png\" "\\"Bild")
<\/figure><\/div>\n\n\n