Jag s\u00e4nder er vid detta tillf\u00e4llen vacker gravyr som finns i en bok fr\u00e5n 1593 kallad Emblematum liber<\/em><\/strong>, vars f\u00f6rfattare var Jean Jacques Boissard \u25001528-1602\u2500. Denne individ var en en fransk poet som tillhandah\u00f6ll texter och teckningar \u00e5t flera franska, flaml\u00e4ndska och tyska f\u00f6rl\u00e4ggare och grav\u00f6rer<\/p>\n\n\n\n
Denna gravyr har den latinska titeln…<\/p>\n\n\n\n
\u2026INGRATITUDINE LANGUET AMICITIA.<\/em> \u2500\u2018V\u00e4nskapen slocknar genom otacksamhet\u2019\u2500.<\/h2>\n\n\n
\n<\/figure><\/div>\n\n\n
Det \u00e4r mycket bra om vi b\u00f6rjar beskrivningen av v\u00e5r gravyr genom att v\u00e4dja till den latinska text som \u00e5tf\u00f6ljer densamma, l\u00e5t oss se:<\/p>\n\n\n\n
\n
\u00abOfficium ingratus nullo qui foenore pensant\r\nOrchomeni faciles non habet ille Deas.\r\nSed cribro similis: per aperta foramine cuius\r\nintegra si fundas flumina, tota fluent…\u00bb.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning:<\/p>\n\n\n\n
\u2018Den otacksamma m\u00e4nniska som betalar f\u00f6r en tj\u00e4nst utan n\u00e5got intresse har ingen ynnest fr\u00e5n Gudinnorna fr\u00e5n Orchomenos, det \u00e4r mer som ett s\u00e5ll: mellan dess \u00f6ppna h\u00e5l, h\u00e4lls hela floder ut, de rinner omedelbart bort\u2019.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Utom all fr\u00e5ga illustreras detta i gravyren i v\u00e5r studie, i vilken vi ser tre kvinnor -dygdiga-, varav en av dem h\u00e4ller vatten fr\u00e5n en kanna \u00f6ver ett s\u00e5ll och, uppenbarligen, genom dess h\u00e5l rinner detta vatten omedelbart ut och faller direkt p\u00e5 gatubel\u00e4ggningen. <\/p>\n\n\n\n
Denna figur p\u00e5minner oss om det spanska ordspr\u00e5k som lyder p\u00e5 detta s\u00e4tt: \u00abDetta \u00e4r lika med att vilja ploga i havet\u00bb, eller det h\u00e4r andra: \u00abDetta \u00e4r lika med att vilja fylla en tunna som saknar botten med vatten\u00bb…<\/p>\n\n\n\n
Utan n\u00e5got tvivel, t\u00e5lmodiga l\u00e4sare, \u00e4r otacksamheten<\/strong> ett verkligt gissel som fastnar i v\u00e5r v\u00e5rt psyke och som yttrar sig genom v\u00e5r personlighet.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e5nga har de m\u00e4nniskor varit vars nobla g\u00e4rningar har besvarats av otacksamhetens gift fr\u00e5n deras medm\u00e4nniskors sida. Det r\u00e4cker att erinra oss apostlarna till den Store Kabiren Aberamentho. De blev alla pl\u00e5gade intill d\u00f6den trots att den enda uppgift som de ville f\u00f6rverkliga var att r\u00e4dda folkmassornas sj\u00e4lar. Och hur har m\u00e4nskligheten besvarat sj\u00e4lva Yeshua ben Pandiras uppoffring p\u00e5 korset?<\/p>\n\n\n\n
Vi kommer ih\u00e5g att sj\u00e4lve Julius Caesar, som p\u00e5 sin tid, efter att ha tillbringat \u00e5tta \u00e5r i Gallien med viljan att expandera den romerska civilisationen, blev f\u00f6rr\u00e5dd av sina egna medborgare, vilka betalade hans tj\u00e4nster genom ett attentat mot hans liv i sj\u00e4lva den romerska Senaten. Historien kommer ih\u00e5g det brutala brott som just precis beg\u00e5tts av Brutus<\/strong> -Bruto- och hans kumpaner som pl\u00e5gades av avundsjuka.<\/p>\n\n\n\n
Otacksamheten<\/strong> \u00e4r just precis sl\u00e4kt med avundsjukan<\/strong>, och den sistn\u00e4mnda med egenk\u00e4rleken.<\/strong> I de tider vi lever i nu, \u00e4gnade V.M. Samael Aun Weor hela sitt liv \u00e5t att f\u00f6rmedla Gnosis skatt, f\u00f6r vilket han var tvungen att genomf\u00f6ra v\u00e4ldiga uppoffringar av olika slag<\/strong> och, inte desto mindre, hur har m\u00e4nskligheten betalat honom? Hur har vi, inklusive v\u00e4ldigt m\u00e5nga studerande av Gnosticismen, betalat honom? Svar: Med det med mest absoluta f\u00f6rakt, f\u00f6rr\u00e4deri av hans ideal och total likgiltighet fr\u00e5n v\u00e5rt samh\u00e4lle av idag…<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Till r\u00e5ga p\u00e5 allt var det m\u00e5nga av M\u00e4stare Samaels l\u00e4rjungar som lyckades vinna M\u00e4sterskapet<\/strong> i v\u00e5ra studier tack vare v\u00e4gledningen fr\u00e5n deras l\u00e4rare, som till sist f\u00f6rr\u00e5dde honom p\u00e5 det v\u00e4rsta s\u00e4ttet och, i slut\u00e4ndan, f\u00f6rringade de honom. Det \u00e4r uppenbart att dessa \u00abm\u00e4stare\u00bb bestraffades av de sol\u00e4ra hierarkierna och s\u00e4ndes till den Andra D\u00f6den eller involutionen av deras sj\u00e4lar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r bra att veta att den sanna v\u00e4nskapen \u00e4r en helig f\u00f6rbindelse,<\/strong> det ska vi inte gl\u00f6mma. Som k\u00e4nnare av den transcendentala Gnosticismen och av \u00c5terupprepandets Lag, b\u00f6r vi inte gl\u00f6mma att vi aldrig vet om denna v\u00e4n fr\u00e5n en tidigare existens i denna andra existens f\u00f6r n\u00e4rvarande kommer att f\u00f6rvandlas till en Simon fr\u00e5n Kyrene<\/strong> som kommer att hj\u00e4lpa oss i en fruktansv\u00e4rd stund av stora sv\u00e5righeter. Den Stora Gudomliga Lagen anv\u00e4nder sig m\u00e5nga g\u00e5nger av en \u00abgammal v\u00e4n\u00bb f\u00f6r att hj\u00e4lpa oss att avskriva en gammal skuld som v\u00e4ntade p\u00e5 att vi skulle betala den. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det popul\u00e4ra ordspr\u00e5ket som p\u00e5minner om att \u00abG\u00f6r det som \u00e4r gott utan att bry dig om mot vem\u00bb, <\/strong>mycket passande p\u00e5 dessa rader.<\/p>\n\n\n\n
Vi b\u00f6r heller inte vara otacksamma<\/strong> mot v\u00e5rt mycket heliga SANNA VARA eller mot v\u00e5r GUDOMLIGA MODER. Han och Hon har, trots millennierna, aldrig gl\u00f6mt oss och, \u00e4ven om vi inte f\u00f6rtj\u00e4nar det, har de alltid hj\u00e4lpt oss under en m\u00e4ngd omst\u00e4ndigheter d\u00e4r vi var f\u00f6rlorade materiellt eller andligt.<\/p>\n\n\n\n
Otacksamheten tycker om att utropa: \u00abEn tj\u00e4nst betalas med en annan tj\u00e4nst, och det r\u00e4cker!\u00bb<\/strong>. Denna typ av korthuggna fraser som l\u00e4mpar sig f\u00f6r kalla hj\u00e4rtan och en avsaknad av humanism \u00e4r typiska f\u00f6r de personer som, i deras okunnighet, gl\u00f6mmer att det korrekta skulle vara att s\u00e4ga: \u00abEn tj\u00e4nst betalas med trofasthetens v\u00e4ldoft gentemot en god v\u00e4n!\u00bb<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n
V.M. Dante Alighieri, \u00e5teruppst\u00e5nden M\u00e4stare och f\u00f6r n\u00e4rvarande mycket aktiv, placerar i sin GUDOMLIGA KOMEDI f\u00f6rr\u00e4darna och de otacksamma<\/strong> i den nionde infernaliska kretsen . Likaledes ber\u00e4ttar V.M. Samael Aun Weor f\u00f6r oss i sitt verk, Ja helvetet finns, jag dj\u00e4vulen finns, ja det finns karma,<\/strong> att han under sitt bes\u00f6k i infradimensionerna \u2500avernus<\/em>, t\u00e1rtarus eller<\/em> helvetena\u2500 i v\u00e5r v\u00e4rld, d\u00e4r i den nionde kretsen m\u00f6tte v\u00e4ldigt m\u00e5nga individer fr\u00e5n historien \u2500g\u00e4rningsm\u00e4n till stora brott och f\u00f6rr\u00e4derier av olika slag gentemot v\u00e5ra medm\u00e4nniskor \u2500 som h\u00e5ller p\u00e5 att involutionera i avgrundens innand\u00f6men. Detta \u00e4r den Andra D\u00f6den som det talas om i de kristna och hinduiska Heliga Skrifterna. Dessa sj\u00e4lar b\u00f6r tillbringa tusentals \u00e5r i dessa m\u00f6rka sf\u00e4rer tills dessa att de lyckas befria sig fr\u00e5n dessa infernaliska aggregat<\/strong> som manipulerade deras psyke och fick dem att beg\u00e5 vederv\u00e4rdiga handlingar p\u00e5 grund av deras otacksamhet. <\/strong><\/p>\n\n\n\n
Kvinnorna i v\u00e5r gravyr liknar Kharites<\/em> \u2500<\/strong>Charites<\/em>\u2500. De betraktades som n\u00e5dens Gudinnor. I den grekiska mytologin representerade de gl\u00e4djen, sk\u00f6nheten och \u00f6verfl\u00f6det<\/strong>, och i den gomerska mytologin var C\u00e1rites <\/strong>betecknade med namnet N\u00e5d \u2500Gratiae<\/em><\/strong>\u2500, och de kallades: Castitas<\/em>, \u2018kyskhet\u2019, Pulchritudo<\/em>, \u2018sk\u00f6nhet\u2019 och Voluptas<\/em>, \u2018lust\u2019. De hade tv\u00e5 huvudsakliga kultplatser, den ena av dessa var i staden Orkhomenos <\/em><\/strong>\u2500Orchomenus<\/em>\u2500, i Grekland. Inom den klassiska skulpturen avbildade man dem som tre vackra kvinnor nakna dansade i en ring.<\/p>\n\n\n\n
Till\u00e5t mig nu l\u00e4gga till n\u00e5gra fraser som jag anser vara viktiga att reflektera \u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n
\u00abGammal v\u00e4nskap \u00e4r som gammalt vin, ju \u00e4ldre desto starkare blir det\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nAntonio P\u00e9rez<\/p>\n\n\n\n
\u00abDen f\u00f6rsta lagen betr\u00e4ffande v\u00e4nskapen \u00e4r att be v\u00e4nnerna om hederliga saker och att g\u00f6ra hederliga saker f\u00f6r v\u00e4nnerna\u00bb.<\/em><\/strong> Ciceron<\/p>\n\n\n\n
\u00abV\u00e4nskapen g\u00f6r av tv\u00e5 sj\u00e4lar en sj\u00e4l\u00bb.<\/em><\/strong> Fray Luis fr\u00e5n Granada<\/p>\n\n\n\n
\u00abDen v\u00e4nskap som kan ta slut var aldrig sann\u00bb.<\/em><\/strong> San Jeronimo<\/p>\n\n\n\n
Den otacksamma m\u00e4nniska som betalar f\u00f6r en tj\u00e4nst utan n\u00e5got intresse har ingen ynnest fr\u00e5n Gudinnorna fr\u00e5n Orchomenos, det \u00e4r mer som et s\u00e5ll: mellan de \u00f6ppna h\u00e5len, h\u00e4lls hela floder ut, de flyter omedelbart bort.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":34761,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[137,210,470],"tags":[],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-35642","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-psykologi","category-mystik","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35642","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35642"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35642\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36039,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35642\/revisions\/36039"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/34761"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35642"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35642"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35642"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=35642"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=35642"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=35642"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=35642"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=35642"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=35642"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=35642"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"V\u00e4nskapen](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/image-2-960x685.png\" "\\"V\u00e4nskapen")
<\/figure><\/div>\n\n\n