{"id":34398,"date":"2024-07-02T12:38:46","date_gmt":"2024-07-02T15:38:46","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/?p=34398"},"modified":"2024-07-02T12:38:48","modified_gmt":"2024-07-02T15:38:48","slug":"norma-virtute","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/norma-virtute\/","title":{"rendered":"Norma virtute"},"content":{"rendered":"\n<p>Mycket k\u00e4ra v\u00e4nner:<\/p>\n\n\n\n<p>Till\u00e5t mig n\u00e5gra rader f\u00f6r att ge er n\u00e5gra kommentarer f\u00f6rbunden med en gravyr med titeln&#8230;<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-text-align-center\"><em>\u2026NORMA VIRTUTE<\/em> <br>\u2500\u2018Lag genom dygden\u2019\u2500<\/h2>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-medium\"><img decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"793\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/image-3-480x793.png\" alt=\"NORMA VIRTUTE \u2500\u2018Lag genom dygden\u2019\u2500\" class=\"wp-image-34024\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/image-3-480x793.png 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/image-3-960x1587.png 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/image-3-768x1269.png 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/image-3.png 271w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">NORMA VIRTUTE \u2500\u2018Lag genom dygden\u2019\u2500<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Denna gravyr f\u00e5r oss p\u00e5 nytt att f\u00f6rdjupa oss i ALKEMINS mysterier, men denna g\u00e5ng sammanfl\u00e4tad med den grekiska mytologin. Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som M\u00e4starna i transmutationskonsten s\u00f6ker sig till de grekiska myterna f\u00f6r att visa oss de stora realiteter som finn i djupen av den st\u00f6rsta av arcanas i m\u00e4nsklighetens historia.<\/p>\n\n\n\n<p>Jag anser emellertid att det, innan vi g\u00e5r in p\u00e5 sj\u00e4lva det alkemiska \u00e4mnet, skulle vara klokt att visa n\u00e5gra ord av V.M. Fulcanelli runt den huvudsakliga bilden p\u00e5 gravyren i v\u00e5r studie, l\u00e5t oss se: <\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>\u00abEftersom sj\u00e4lva Essensen av R\u00e4ttvisan och dess existensber\u00e4ttigande kr\u00e4ver att den inte har n\u00e5got g\u00f6mt, och att utforskningen och manifestationen av sanningen tvingar den att visa sig f\u00f6r alla i j\u00e4mlikhetens fulla ljus, den sl\u00f6ja som \u00e4r till h\u00e4lften borttagen, b\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigtvis avsl\u00f6ja den hemliga individualiteten hos en andra figur, som \u00e4r f\u00f6rt\u00e4ckt med skicklighet under formen och attributen av den f\u00f6rstn\u00e4mnda. Denna andra figur \u00e4r inget annan \u00e4n Filosofin.&nbsp;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Under den romerska forntiden kallade man en sl\u00f6ja utsmyckad med broderi f\u00f6r <\/em>peplum<em> , med vilken man kl\u00e4dde statyn av Minerva, dotter till Jupiter, den enda gudinna vars f\u00f6delse var underbar. Fabeln s\u00e4ger, n\u00e4mligen, att hon kom ut helt bev\u00e4pnad fr\u00e5n sin faders huvud, som Vulcanos, p\u00e5 befallning av Olympens herre, hade s\u00e5rat i huvudet. D\u00e4rifr\u00e5n kom hennes grekiska namn Atenea. Hon var personifieringen av vishet eller kunskapen om saker och ting. Minerva b\u00f6r betraktas som den gudomliga och skapande tanken materialiserad i hela naturen, latent inom oss liksom i allt som omger oss.&nbsp;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Aliciat \u2500informerar F. No\u00ebl\u2500 oss om representerar R\u00e4ttvisan med dragen av en jungfru vars krona \u00e4r av guld med en vit tunika, t\u00e4ckt av en vid purpurf\u00e4rgad kl\u00e4dnad. Hennes blick \u00e4r mild och hennes kontinent modest. P\u00e5 barmen lyser ett rikt smycke, symbol f\u00f6r ett hennes ov\u00e4rdeliga pris, och hon vilar den v\u00e4nstra p\u00e5 en fyrkantig sten. Det skulle inte finnas ett b\u00e4ttre s\u00e4tt att beskriva Magisteriet, dess f\u00e4rger och det h\u00f6ga v\u00e4rdet av denna kubiska sten som representerar &nbsp;den eviga filosofin, f\u00f6r vanliga m\u00e4nniskor f\u00f6rkl\u00e4dd bakom aspekten av R\u00e4ttvisan.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Filosofin f\u00f6rl\u00e4nar den som f\u00f6renar sig med den en stor makt att forska. Den till\u00e5ter oss att tr\u00e4nga in i den inre kroppsbyggnaden av saker och ting, s\u00e5 som sv\u00e4rdet, och i denna uppt\u00e4cka n\u00e4rvaron av <\/em>spiritus mundi<em> som de klassiska m\u00e4starna talar om, vilken har sitt centrum i Solen och f\u00e5r sina dygder och sin r\u00f6relse fr\u00e5n himlakroppens utstr\u00e5lning. Den ger, likaledes kunskapen om de generella lagarna om rytmens regler och i &nbsp;de m\u00e5tt som Naturen observar i framst\u00e4llningen, utvecklingen och perfektionen hos de skapade tingen -v\u00e5gen-. Den etablerar, slutligen, m\u00f6jligheten att beh\u00e4rska vetenskaperna med observationen, tron och den skrivna l\u00e4ran som grund\u00bb.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>N\u00e4r vi d\u00e5 har gjort f\u00f6reg\u00e5ende utvikning, ska vi nu observera detaljerna i det konstverk som \u00e4r motivet till v\u00e5r utforskning. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rst och fr\u00e4mst kan vi s\u00e4ga att damen p\u00e5 v\u00e5r gravyr \u2500representationen av <strong>R\u00e4ttvisans<\/strong> gudinna\u2500har en v\u00e5g i sin h\u00f6gra hand med f\u00f6ljande inskription p\u00e5 latin: <strong><em>\u00abNorma Virtute\u00bb<\/em><\/strong>, vilket ska tolkas som <strong>\u2018Lag genom dygden\u2019<\/strong>, vilket, i sin tur, b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 detta s\u00e4tt: <strong>ingen kan uppn\u00e5 att bli r\u00e4ttf\u00e4rdig om man inte f\u00f6rst \u00e4r dygdig.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 samma s\u00e4tt, observerar vi en annan inskription p\u00e5 latin p\u00e5 sidorna av en bok som visar oss: <strong><em>\u00abScire aut loqui recte\u00bb<\/em><\/strong>.Detta betyder <strong>\u2018att veta eller att tala p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt\u2019<\/strong>. Denna bok befinner sig i en av v\u00e5gsk\u00e5larna. I den andra v\u00e5gsk\u00e5len m\u00e4ts vi av denna andra fras:<strong><em>\u00abSed agere praestat\u00bb<\/em><\/strong>, Vilket vi b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5 som <strong>\u2018men det \u00e4r b\u00e4ttre att agera\u2019<\/strong>&#8230;<\/p>\n\n\n\n<p>Vad betyder dessa tv\u00e5 meningar som vi tidigare har n\u00e4mnt? SVAR: <strong>F\u00f6rutom att kunna tala p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt beh\u00f6ver vi \u00e4ven kunna agera. <\/strong>Med andra ord:<strong> det r\u00e4cker inte att k\u00e4nna till sakernas natur, utan vi b\u00f6r \u00e4ven praktisera vad vi k\u00e4nner till om dessa.&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Transmutationens vetenskap \u00e4r mycket kr\u00e4vande och, om vi verkligen vill f\u00f6rdjupa oss i den, beh\u00f6ver vi f\u00e5 <strong>f\u00f6reskrifterna att sammanfalla med exemplet<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>I bakgrunden till v\u00e5r gravyr kan vi tydligt se Solen som l\u00e5ter sina str\u00e5lar utvidga sig. Detta inneb\u00e4r att det STORA VERKET styrs av de <strong>sol\u00e4ra dynastierna,<\/strong> vilka v\u00e4gleder den fromme p\u00e5 invigningens stig.<\/p>\n\n\n\n<p>Damen i v\u00e5rt tema \u00e4r n\u00e4ra en sj\u00f6 som \u00e4r representativ f\u00f6r de <strong>ursprungliga vattnen<\/strong> som b\u00f6r framkalla v\u00e5r rening.<\/p>\n\n\n\n<p>En detalj att ta h\u00e4nsyn till \u00e4r att denna gravyr \u00e4r, dessutom, <strong>den spegel<\/strong> som kvinnan b\u00e4r vid sin v\u00e4nstra arm. Denna spegel \u00e4r <strong>konstens spegel eller Alkemins spegel,<\/strong> vilken till\u00e5ter oss att f\u00e5 k\u00e4nnedom om framstegen eller tillbakag\u00e5ngen i v\u00e5ra arbeten.<\/p>\n\n\n\n<p>V.M. Fulcanelli s\u00e4ger f\u00f6ljande till oss ang\u00e5ende detta instrument:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>\u00ab\u201cI svavlets rike &nbsp;\u2500insisterar Kosmopoliten\u2500, finns det en spegel med vilken man kan se hela v\u00e4rlden. Den som tittar i denna spegel, kan se och l\u00e4ra sig de tre delarna av hela v\u00e4rldens visdom, och p\u00e5 s\u00e5 vis kommer man att blir mycket vis i dessa tre riken p\u00e5 det s\u00e4tt som Aristoteles var det, Avicenna och m\u00e5nga vilka, i likhet med andra m\u00e4stare , i denna spegel s\u00e5g hur v\u00e4rlden blev skapad\u201d. \u2500De Sulphure, Coloniae, 1616, p. 65.\u2500.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>S\u00e4kerligen \u00e4r den dubbla hemligheten med f\u00f6delsen och d\u00f6den, vilken \u00e4r outgrundlig f\u00f6r de mest l\u00e4rda \u201cberoende p\u00e5 \u00e5rhundradet\u201d, den som har att g\u00f6ra med v\u00e4rldens skapelse och dess tragiska slut i ett straff p\u00e5 grund av m\u00e4nniskornas girighet och h\u00f6gmod, vilka \u00e4ven dessa \u00e4r om\u00e4tliga, det \u00e4r inget annat \u00e4n sm\u00e5 visuella avsl\u00f6janden som konstens Spegel tillhandah\u00e5ller adepten\u00bb.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Man m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att <strong>Svavlets rike<\/strong> syftar p\u00e5 den <strong>Hemliga Elden<\/strong>. Den Heliga Elden kommer, uppenbarligen, att visa visa den Invigde, i hans steg fram\u00e5t, m\u00e5ngfalden av sanningar betr\u00e4ffande sig sj\u00e4lv och betr\u00e4ffande universum.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5 andra sidan kan vi till\u00e4gga f\u00f6ljande, genom att citera Fullcanelli:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>\u00abVisdomens spegel har uppenbarligen ingen relation till den m\u00f6bel som anv\u00e4nds f\u00f6r att reflektera bilden, oavsett om den \u00e4r gjord av metall, som i det forntida Egypten, eller av obsidian, som i kejsarnas Rom, eller av kristall som k\u00e4rlen<span style=\"font-family: inherit;font-size: inherit;font-style: inherit\">, i de mest avl\u00e4gsna ursprungen, eller av det renaste f\u00f6rsilvrade glas i v\u00e5ra moderna tider. Men det \u00e4r denna sistn\u00e4mnda, i form av en konvex och lutande lins, som Prudentia [statyn] h\u00e5ller i med tv\u00e5 motsatta utseenden, v\u00e4ktare till Francisco II i Frankrike, i katedralen San Pedro i Nantes, tillsammans med sina tre f\u00f6ljeslagare: <\/span><strong style=\"font-family: inherit;font-size: inherit;font-style: inherit\">R\u00e4ttvisan, Styrkan och M\u00e5ttfullheten\u00bb.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Vi avslutar beskrivningen av denna gravyr genom att referera till den farkost som vi observerar i den nedre delen av gravyren. S\u00e5dan \u00e4r alkemistens farkost som f\u00e4rdas p\u00e5 de gl\u00e4nsande vattnen f\u00f6r att en dag finna sin Vises Sten&#8230;<\/p>\n\n\n\n<p>Jag l\u00e4gger nu till n\u00e5gra fraser till er att reflektera \u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abK\u00e4rlekens mysterium \u00e4r djupare \u00e4n d\u00f6dens mysterium\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nOscar Wilde<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abAtt t\u00e4nka \u00e4r ett mysterium, att tala \u00e4r ett mysterium, m\u00e4nniskan &nbsp;en avgrund\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nBalmes<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abMysteriet bel\u00e4grar oss, och det \u00e4r just precis vad vi alla ser och g\u00f6r som d\u00f6ljer den st\u00f6rsta summan av mysterierna\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nAmiel<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDen huvudsakliga sjukdomen hos m\u00e4nniskan \u00e4r den \u00e4ngsliga nyfikenheten betr\u00e4ffande de saker som man inte kan veta\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nPascal<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong><em>SURSUM CORDA.<\/em><\/strong>\r\n\u2500\u2018Lyft upp era hj\u00e4rtan\u2019\u2500.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><strong>KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Alkemins mysterier sammanv\u00e4vda med den grekiska Mytologin visar oss de stora verkligheter som existerar i djupen av den st\u00f6rsta av arcanas i m\u00e4nsklighetens historia.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":34047,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[160],"tags":[923],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-34398","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-alkemi","tag-fulcanelli-sv","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34398","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34398"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34398\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34406,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34398\/revisions\/34406"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/34047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34398"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34398"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34398"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=34398"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=34398"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=34398"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=34398"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=34398"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=34398"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=34398"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}