{"id":32998,"date":"2024-02-24T18:09:08","date_gmt":"2024-02-24T21:09:08","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/?p=32998"},"modified":"2024-02-24T18:09:26","modified_gmt":"2024-02-24T21:09:26","slug":"naturens-klagan-mot-den-felande-alkemisten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/naturens-klagan-mot-den-felande-alkemisten\/","title":{"rendered":"Naturens klagan mot den felande alkemisten"},"content":{"rendered":"\n

Mycket k\u00e4ra l\u00e4sare:<\/p>\n\n\n\n

Jag passar p\u00e5 att skriva n\u00e5gra rader till er och ge kommentarer betr\u00e4ffande en m\u00e5lning som b\u00e4r titeln…<\/p>\n\n\n\n

\u2026NATURENS KLAGAN MOT DEN FELANDE ALKEMISTEN<\/h2>\n\n\n
\n
\"Naturens<\/figure><\/div>\n\n\n

Detta konstn\u00e4rliga verk skapades \u00e5r 1516, Det var ett verk av Jean Perreal, fr\u00e5n Paris, en framg\u00e5ngsrik portr\u00e4ttm\u00e5lare hos det franska kungahuset under den f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1500-talet som, dessutom, var skulpt\u00f6r och formgivare av manuskript. Han var mycket aktiv i Frankrike, Italien och \u00e4ven i London.<\/p>\n\n\n\n

Den centrala delen av denna alkemiska illustration visar oss Alkemisten st\u00e5ende<\/strong> under det att han observerar Merkurius,<\/strong> som sitter p\u00e5 en eldstad, vilken i sin tur, utg\u00f6r en del av ett tr\u00e4d. Adepten h\u00e5ller onekligen p\u00e5 att observera mutationerna eller f\u00f6rvandlingar av hans r\u00e5materia, vilket visas genom en androgyn varelse: hane-hona, maskulin-feminin. Detta p\u00e5minner oss om att v\u00e5r tinktur, eller Svavelhaltiga Kvicksilver,<\/strong> som redan \u00e4r integrerade, oupph\u00f6rligen verkar i  v\u00e5r organiska anatomi och v\u00e5r dolda anatomi. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt att l\u00e4gga m\u00e4rke till denna korsning som nadis -Ida och Pingala- g\u00f6r genom att forma en slags caduc\u00e9 genom vilken de lunara och sol\u00e4ra atomerna stiger upp under v\u00e5rt arbete i Vulcanus Smedja.<\/p>\n\n\n\n

Observera att den varelse som representerar Merkurius har r\u00f6daktiga vingar f\u00f6r att visa oss att denna tinktur f\u00f6rflyktigas i v\u00e5r psykosomatiska kontinent.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 toppen av detta som liknar en caduc\u00e9<\/strong> kan man l\u00e4gga m\u00e4rke till en kolv<\/strong> som vilar p\u00e5 en vacker gyllene blomma.<\/strong> Detta \u00e4r mysteriet med den Gyllene Blomman<\/strong> betr\u00e4ffande vilken V.M. Samael talar i flera verk betr\u00e4ffande ars<\/em> transmutatorio…<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket viktigt att lyfta fram den krona som den Hemlige Merkurius b\u00e4r p\u00e5 sitt huvud<\/strong>. Denna krona visar oss flera symboler som \u00e4r f\u00f6rbundna med zodiakens tecken<\/strong>. H\u00e4r har vi, k\u00e4ra v\u00e4nner, p\u00e5st\u00e5ende av v\u00e5r Vattumannens Avatar, verifierade, uttryckta i hans f\u00f6redrag som b\u00e4r titeln \u00abAlkemins Metalliska planeter\u00bb<\/strong>. I detta f\u00f6redrag refererar v\u00e5r Patriark till de djupa metamorfoser som detta mirakul\u00f6sa Arch\u00e9<\/strong> skapar i v\u00e5rt psyke.<\/p>\n\n\n\n

Adepten eller alkemisten befinner sig i permanent observation betr\u00e4ffande vad som h\u00e4nder med den hermafroditiska varelsen. Detta talar till oss om en regel inom konsten som p\u00e5minner oss om: \u00d6vervaka v\u00e4l f\u00f6rfarandet med elden<\/strong>. Alla de som arbetar mekaniskt med dopvattnen kommer aldrig att f\u00f6rv\u00e4rva de olika metamorfoser som v\u00e5r alkemiska l\u00f6sning<\/strong> b\u00f6r ge oss. De som forts\u00e4tter att t\u00e4nka att vi inte beh\u00f6ver f\u00f6rfina oss psykologiskt och f\u00f6rfina v\u00e5r eld<\/strong> KOMMER ATT VARA ABSOLUT MISSLYCKADE. Detta \u00e4r sk\u00e4let till att vi p\u00e5 toppen av detta konstn\u00e4rliga verk ser en kolv inuti dessa gula blad. H\u00e4r har vi symbolen f\u00f6r det Filosofiska Guldet. <\/strong>Inneh\u00e5llet som finns inuti kolven \u00e4r av r\u00f6d f\u00e4rg, vilket refererar till den R\u00f6da Tinkturen, Svavelhaltiga Kvicksilvret eller Kvicksilverhaltiga Svavlet som redan har sm\u00e4lt samman i en enda best\u00e5ndsdel.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

En detalj som vi inte vill utel\u00e4mna \u00e4r det faktum att vi p\u00e5 toppen av Merkurius pseudo-caduc\u00e9,<\/strong> p\u00e5 den h\u00f6gra sidan, kan l\u00e4gga m\u00e4rke till en blomma i knopp, i likhet som den andra som finns p\u00e5 den v\u00e4nstra sidan av v\u00e5r gravyr. Dessa tv\u00e5 blommor, f\u00f6renade med den centrala blomman, utg\u00f6r emblemet f\u00f6r skapelsens tre ursprungliga krafter, i skydd av vilka varje form av fysisk eller metafysisk skapelse genomf\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n

Vid sidan om alkemisten<\/strong> ser vi en slags ugn fr\u00e5n vilken det sticker ut fler kolvar. Vad \u00e4r dessa kolvar? Svar: Dessa kolvar pekar p\u00e5 de olika f\u00f6rnyelserna i v\u00e5rt arbete med v\u00e5r h\u00f6gsta  mysk. Man ger m\u00e5nga g\u00e5nger uppmaningar till arbetarna i det Stora Verket<\/strong> att de ska stanna sitt arbete under en period och sedan \u00e5teruppta det p\u00e5 nytt n\u00e4r man anvisar dem om det, d\u00e4rf\u00f6r framtr\u00e4der olika kolvar.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r \u00e4ven bra att betona att den ugn som har elden t\u00e4nd och p\u00e5 vilken sj\u00e4lva MERKURIUS<\/strong> sitter, visar oss att kokandet av denna har sitt f\u00f6rlopp genom att f\u00f6lja konstens regler.<\/p>\n\n\n\n

Av vilken anledning har denna gravyr titeln Naturens klagan mot den felande alkemisten<\/em>? Svar: F\u00f6r det \u00e4r, i sj\u00e4lva verket, naturen som g\u00f6r VERKET inom oss, uppenbarligen v\u00e4gledd av v\u00e5r Fader som finns i det f\u00f6rdolda.<\/strong> Humanoiden b\u00f6r v\u00e4gledas av de konstens regler som hans Moder Natur<\/strong> m\u00e4rker upp och inte genom de tusentals teorier som det kryllar av likt ogr\u00e4s.<\/p>\n\n\n\n

Manuskriptet finns i Marmottan Monet Museet, Par\u00eds.<\/p>\n\n\n\n

Detalj av den \u00f6vre delen av tr\u00e4det:<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Jag \u00f6verl\u00e4mnar nu n\u00e5gra fraser till er som anledning till reflektion:<\/p>\n\n\n\n

\u00abAll konst \u00e4r imitation av naturen\u00bb<\/em>.<\/strong>\r\nSeneca<\/p>\n\n\n\n

\u00abKonstens agitation \u00e4r naturlig och sund, och sj\u00e4len som k\u00e4nner den lider mer av att h\u00e5lla den kvar \u00e4n att ge utlopp f\u00f6r den<\/em>\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nJos\u00e9 Mart\u00ed<\/p>\n\n\n\n

\u00abF\u00f6rmedlingen av tanken genom konsten \u00e4r, i likhet med f\u00f6rmedlingen av sanningen, ett verk av passion och av k\u00e4rlek<\/em>\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nRub\u00e9n Dar\u00edo<\/p>\n\n\n\n

\u00abAtt visa konsten, genom att d\u00f6lja konstn\u00e4ren: detta \u00e4r syftet med konsten\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nOscar Wilde<\/p>\n\n\n\n

\u00abKonsten \u00e4r sanningen eftersom den skapar det som b\u00f6r vara\u00bb.<\/em><\/strong>\r\nSim\u00f3n Boliv\u00e1r<\/p>\n\n\n\n

\u00a0QUOD AGAS<\/em><\/strong>, ID AGAS<\/em><\/strong>.
\u2500\u2018Vad ni ska g\u00f6ra, g\u00f6r det\u2019\u2500.<\/p>\n\n\n\n

KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Detta konstn\u00e4rliga verk skapades \u00e5r 1516. Det var ett verk av Jean Perreal, fr\u00e5n Paris.
\nDen centrala delen av denna alkemiska illustration visar oss Alkemisten st\u00e5ende under det att han observerar Merkurius, som sitter p\u00e5 en eldstad som, i sin tur, utg\u00f6r en del av ett tr\u00e4d.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":32458,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[160,470],"tags":[501,514,717],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-32998","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-alkemi","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","tag-arte-sv","tag-simbolismo-sv","tag-alquimia-sv","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32998","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32998"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32998\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33000,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32998\/revisions\/33000"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/32458"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32998"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32998"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32998"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=32998"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=32998"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=32998"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=32998"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=32998"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=32998"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=32998"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}