{"id":31144,"date":"2023-10-07T11:35:16","date_gmt":"2023-10-07T14:35:16","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/glykon-constanta\/"},"modified":"2023-10-07T11:35:49","modified_gmt":"2023-10-07T14:35:49","slug":"glykon-constanta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/glykon-constanta\/","title":{"rendered":"Glykon"},"content":{"rendered":"\n<p>Mycket k\u00e4ra l\u00e4sare:&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Jag vill, vid detta tillf\u00e4lle, visa er en mycket gammal skulptur som svarar mot namnet\u2026<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-text-align-center\">\u2026GLYKON<\/h2>\n\n\n\n<p>Det handlar om ett arkeologiskt f\u00f6rem\u00e5l som utg\u00f6r en del av n\u00e5got som tillh\u00f6r en kult som historikerna f\u00f6rl\u00e4gger till tiderna f\u00f6r <strong>Antonius Pius.<\/strong> Denna kult utvecklades i Grekland, Rom och Makedonien. Denna bild kom att dyrkas som\u00a0 Asklepios \u2013 den M\u00e4stare av L\u00e4kekonsten som vi kallar Aeskulapius-. Det underliga med detta f\u00f6rem\u00e5l \u00e4r att, fast den \u00e4r serpentin, har ett f\u00e5rhuvud och m\u00e4nskligt h\u00e5r.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-medium is-resized\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-480x531.jpg\" alt=\"Glycon, Constanta\" class=\"wp-image-30228\" width=\"360\" height=\"398\" title=\"Glycon, Constanta\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-480x531.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-960x1063.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-768x851.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon.jpg 508w\" sizes=\"(max-width: 360px) 100vw, 360px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Glycon<\/em>, Tomis<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Denna skulptur har en datering som placerar den, ungef\u00e4r, mellan 2:a och 3:e \u00e5rhundradena efter Kristus. Den uppt\u00e4cktes i Tomis \u2013 Constanta i Rum\u00e4nien, och utgjorde en del av gudomligheterna i den romerska panteonen tilsammans med andra gudomligheter som Kybele, Bacchus, Merkurius, Diana, Selene, Hekate, Isis, guden Mithras, etc., etc. Den anses vara unik p\u00e5 v\u00e4rldsniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Som ni kan se, representerar skulpturen en hopslingrad orm med f\u00e5rhuvud, m\u00e4nskliga \u00f6ron och h\u00e5r, och dess svans avslutas i en h\u00e5rtest s\u00e5 som lejonens svans. Den ryggradsliknande spiralformade pinne, som uppr\u00e4tth\u00e5ller huvudet p\u00e5 ormen i den bakre delen, \u00e4r mycket intressant.<\/p>\n\n\n\n<p>Utom all fr\u00e5ga \u00e4r denna skulptur en bild av den heliga Ormen n\u00e4r den agerar inom m\u00e4nniskan. D\u00e4rf\u00f6r har den en svans som slutar som lejonens, eftersom hon \u00e4r <strong>sj\u00e4lva elden.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Hennes f\u00e5rhuvud allegoriserar Henne, Devi-Kundalini, det har inget att g\u00f6ra med den bestialiska elden, d\u00e4rf\u00f6r skiljer den sig fr\u00e5n de sm\u00e5 <strong>getterna.<\/strong> Hennes m\u00e4nskliga \u00f6ron och h\u00e5r indikerar f\u00f6r oss att denna gudomliga varelse \u00e4r en del av v\u00e5r psykofysiska struktur. De ryggkotor som vi ser runt vilka hon sj\u00e4lv slingrar sig pekar, likaledes, p\u00e5 v\u00e5r ryggrad, den plats d\u00e4r eldarna fr\u00e5n Gud Moder reser sig tack vare effekterna av ut\u00f6vandet av ARCANUM A.Z.F.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"562\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-tomis-960x562.jpg\" alt=\"En bild i profil och den arkeologiska platsen i Tomis. (Constanta, Rum\u00e4nien)\" class=\"wp-image-30241\" title=\"En bild i profil och den arkeologiska platsen i Tomis. (Constanta, Rum\u00e4nien)\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-tomis-960x562.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-tomis-480x281.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-tomis-768x449.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-tomis.jpg 683w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>En bild i profil och den arkeologiska platsen i Tomis. <\/em>(Constanta, Rum\u00e4nien)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Underligt nog, som n\u00e5got lustigt, \u00e4r ormen Glykon mycket k\u00e4nd i Rum\u00e4nien. Dess bild framtr\u00e4der tryckt i mitten p\u00e5 10.000 lei sedlarna sedan \u00e5r 1994, just precis den tidpunkt n\u00e4r Gnosis fick kraft i detta land.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-medium\"><img decoding=\"async\" width=\"480\" height=\"216\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-billete-rumania-480x216.jpg\" alt=\"Glycon en los billetes de 10.000 lei, Rumania\" class=\"wp-image-30254\" title=\"Glycon en los billetes de 10.000 lei, Rumania\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-billete-rumania-480x216.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-billete-rumania-960x432.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-billete-rumania-768x345.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/glycon-billete-rumania.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Jag l\u00e4mnar er nu n\u00e5gra fraser att reflektera \u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDet r\u00e4cker inte att f\u00f6rv\u00e4rva vetenskapen, det \u00e4r \u00e4ven n\u00f6dv\u00e4ndigt att anv\u00e4nda den \u00bb.<\/em><br><\/strong>Ciceron<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abF\u00f6rdelen med kunskap ligger i att kunna v\u00e4lja den linje som \u00e4r mest f\u00f6rdelaktig i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6lja den minst anstr\u00e4ngande. \u00bb.<\/em><br><\/strong>Bernard Shaw<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abMan k\u00e4nner en m\u00e4nniskas hj\u00e4rta genom vad hon g\u00f6r och dess visdom genom vad hon s\u00e4ger\u00bb.<\/em><br><\/strong>Al\u00ed-Ben-Abi-Taleb<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abMycket vet den som k\u00e4nner till sin egen okunnighet \u00bb<\/em>.<br><\/strong>Konfucius<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>SAPIENTI SAT.<\/em><br>\u2018F\u00f6r den vise r\u00e4cker det\u2019<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">KWEN KHAN KHU<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag vill, vid detta tillf\u00e4lle, visa er en mycket gammal skulptur som svarar mot namnet Glykon.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":30591,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[483,144,470],"tags":[500,514,516,711,712],"contenido":[277],"fuente":[],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-31144","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-universella-symboler","category-metafysik","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","tag-mensajes-del-v-m-kwen-khan-khu-sv","tag-simbolismo-sv","tag-dios-madre-sv","tag-la-serpiente-sv","tag-deidades-sv","contenido-artiklar","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31144","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31144"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31148,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31144\/revisions\/31148"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/30591"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31144"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31144"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31144"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=31144"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=31144"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=31144"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=31144"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=31144"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=31144"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=31144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}