{"id":22017,"date":"2022-10-16T11:17:29","date_gmt":"2022-10-16T14:17:29","guid":{"rendered":"https:\/\/vopus.org\/oleos-estado-interior-anghinari-cascina\/"},"modified":"2022-10-16T11:17:31","modified_gmt":"2022-10-16T14:17:31","slug":"oljemalningar-inre-tillstand-anghinari-cascina","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vopus.org\/sv\/oljemalningar-inre-tillstand-anghinari-cascina\/","title":{"rendered":"Oljem\u00e5lningar som skildrar v\u00e5rt inre tillst\u00e5nd"},"content":{"rendered":"\n<p>Mycket k\u00e4ra v\u00e4nner:<\/p>\n\n\n\n<p>Med enorm gl\u00e4dje f\u00f6rmedlar jag tv\u00e5 m\u00e5lningar till er, den ena av dem \u00e4r p\u00e5 nytt tillskriven Leonardo da Vinci och den andra Michelangelo Buonarroti.<\/p>\n\n\n\n<p>Jag bifogar, till att b\u00f6rja med, de kommentarer som de profana har framlagt betr\u00e4ffande dessa tv\u00e5 konstverk, l\u00e5t oss se:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u00abSlaget vid Anghiari \u00e4r en freskom\u00e5lninga av Leonardo da Vinci, som f\u00f6r n\u00e4rvarande har g\u00e5tt f\u00f6rlorad. Den m\u00e5lades p\u00e5 en v\u00e4gg i de Femhundras Sal i Palazzo Vecchio i Florens. Leonard \u00f6vergav Florens och l\u00e4mnade m\u00e5lningen oavslutad. Den f\u00f6rsvann sedan n\u00e4r man anf\u00f6rtrodde Giorgio Vasari den dekorativa ombyggnaden av den stora salen. M\u00e5lningen med dess sju individer och fyra h\u00e4star kunde \u00e5terst\u00e4llas tack vare de m\u00e5nga f\u00f6rberedande teckningarna av Leonardo da Vinci och flertaliga kopior. Den mest ber\u00f6mda av dessa reproduktioner av den f\u00f6rlorade frescom\u00e5lningen genomf\u00f6rdes av Peter Paul Rubens och finns bevarad i Louvren museet\u00bb.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"692\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/oleos-interior1-960x692.jpg\" alt=\"Slaget vid Anghiari \u00e4r en freskom\u00e5lninga av Leonardo da Vinci\" class=\"wp-image-18260\" title=\"Slaget vid Anghiari \u00e4r en freskom\u00e5lninga av Leonardo da Vinci\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/oleos-interior1-960x692.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/oleos-interior1-480x346.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/oleos-interior1-768x553.jpg 768w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/oleos-interior1.jpg 1298w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p>\u00abHistorian s\u00e4ger oss ocks\u00e5 att det Stora R\u00e5det i Florens hade samlat de tv\u00e5 mest betydelsefulla konstn\u00e4rerna fr\u00e5n Ren\u00e4ssansen. Leonardo da Vinci och Michelangelo, f\u00f6r att utsmycka v\u00e4ggarna i den stora salen med tv\u00e5 monumentalverk p\u00e5 sju g\u00e5nger sjutton meter. Michelangelo skulle avbilda slaget vid Cascina, medan Leonardo skulle m\u00e5la slaget vid Anghiari p\u00e5 v\u00e4ggen mittemot. Men v\u00e4ggm\u00e5lningen f\u00f6rblev oavslutad, enligt vad man p\u00e5stod, p\u00e5 grund av den experimentella teknik som han anv\u00e4nt f\u00f6r att genomf\u00f6ra detta verk. Leonardos kontrakt var undertecknat av ingen mindre \u00e4n Machiavelli -Niccol\u00f3 de Bernardo dei Machiavelli \u2500.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p>Man vet att inte heller Michelangelo lyckades avsluta sitt verk, och gjorde endast klart den stora m\u00e5lning till en del. F\u00f6r ert intresse bifogar vi v\u00e4ggm\u00e5lningen av Michelangelo, Slaget vid Cascina \u2013 en kopia som gjorts av Bastiano da Sangallo \u2500\u00bb.<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-large\"><img decoding=\"async\" width=\"960\" height=\"568\" src=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/oleos-interior2-960x568-1-960x568.jpg\" alt=\"Michelangelo, Slaget vid Cascina\" class=\"wp-image-22019\" title=\"Michelangelo, Slaget vid Cascina\" srcset=\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/oleos-interior2-960x568-1.jpg 960w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/oleos-interior2-960x568-1-480x284.jpg 480w, https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/oleos-interior2-960x568-1-768x454.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>Uppriktigt sagt, k\u00e4ra l\u00e4sare, detta verk av Michelangelo f\u00f6refaller inte representera en historisk strid. Inte heller den av Leonardo, som avbildar krigarna med hj\u00e4lm och rustning p\u00e5 ett enbart symboliskt vis. Det handlar snarare om att illustrera saker som tillh\u00f6r den inre v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n<p>I sj\u00e4lva verket visar oss Leonardos m\u00e5lning de inre strider mellan de sju d\u00f6dssynderna och de fyra kropparna, n\u00e4mligen: den fysiska, den astrala, den mentala och den kausala; de sju d\u00f6dssynder som representeras av de sju individer som sl\u00e5ss in i d\u00f6den. S\u00e5 arbetar Jaget inom var och en av oss. Jaget k\u00e4nner endast till v\u00e5ldsamhet och praktiserar det konstant, det \u00e4r dess dynamik.<\/p>\n\n\n\n<p>Om vi nu refererar till Michelangelos m\u00e5lning, finner vi underbara symboler, som att komma ut ur vattnen, dessutom visas ryggraden, att kl\u00e4 sig i sj\u00e4lens kl\u00e4der, att b\u00e4ra en hj\u00e4lm och med \u00f6rnen p\u00e5 den, att t\u00e4cka huvudet med vitt linnetyg&#8230;<\/p>\n\n\n\n<p>Den sk\u00e4ggige individen i centrum drar till sig v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet, den ende som b\u00e4r en lans. Denne individ symboliserar det inre djupa VARAT som k\u00e4mpar f\u00f6r att \u00e5terf\u00e5 sina autonoma och sj\u00e4lvmedvetna delar som integrerar honom. Detta p\u00e5minner oss om Moses drama. Vi beh\u00f6ver alla bli r\u00e4ddade fr\u00e5n vattnet.<\/p>\n\n\n\n<p>Ovanf\u00f6r denna sk\u00e4ggige man kan vi l\u00e4gga m\u00e4rke till en krigare som bl\u00e5ser i en trumpet. Detta g\u00f6r honom till en del av VARAT som f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5kalla uppm\u00e4rksamheten fr\u00e5n alla andra ontologiska krafter.<\/p>\n\n\n\n<p>Observera att i st\u00e4llet f\u00f6r vapen anv\u00e4nder m\u00e5nga av individerna stavar. H\u00e4r har vi d\u00e5 fr\u00e5gan: vem g\u00e5r ut i strid med en stav? Det \u00e4r klart att det handlar om en alkemisk symbol\u2026<\/p>\n\n\n\n<p>Dessa tv\u00e5 storverk saboterades, utan tvekan, av den rationella humanoidens machiavellism.<\/p>\n\n\n\n<p>Jag f\u00f6rmedlar nu n\u00e5gra fraser till er f\u00f6r att aktivera era reflektioner:<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDe stora m\u00e4nniskorna \u00e4r enkla och den genomsnittliga \u00e4r st\u00f6ddiga av samma sk\u00e4l som att de fega \u00e4r \u00f6versittare och inte de modiga \u00bb.<\/em><br><\/strong>Balmes<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abM\u00e4nniskan h\u00f6jer sig \u00f6ver jorden med tv\u00e5 vingar: med enkelheten och med renheten. Enkelheten b\u00f6r vara i avsikten och renheten i k\u00e4nslan \u00bb.<\/em><br><\/strong>Kempis<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abBarnet och \u00e5ldringen har inget annat hopp \u00e4n Andras sensitivitet \u00bb.<\/em><br><\/strong>Le Tourneur<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abDet sanna adelskapet \u00e4r att inte \u00e4ga n\u00e5got \u00bb.<\/em><br><\/strong>Santa Teresa<\/p>\n\n\n\n<p><strong><em>\u00abVad du t\u00e4nker tillh\u00f6r alla. Endast vad du k\u00e4nner \u00e4r ditt. Om du vill att det du t\u00e4nker blir ditt m\u00e5ste du k\u00e4nna det \u00bb.<\/em><br><\/strong>Schiller<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>QUOD SCRIPSI, SCRIPSI.<\/em><br><strong>\u2500\u2018Det som \u00e4r skrivet, \u00e4r skrivet\u2019\u2500.<br>KWEN KHAN KHU<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uppriktigt sagt, k\u00e4ra l\u00e4sare, detta verk av Michelangelo f\u00f6refaller inte representera en historisk strid. Inte heller den av Leonardo, som avbildar krigarna med hj\u00e4lm och rustning p\u00e5 ett enbart symboliskt vis. Det handlar snarare om att illustrera saker som tillh\u00f6r den inre v\u00e4gen.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":18259,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[126,470],"tags":[],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-22017","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antropologi","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22017"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22017\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/18259"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22017"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=22017"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=22017"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=22017"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=22017"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=22017"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=22017"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=22017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}