![\"Fortitvd,](\"https:\/\/vopus.org\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/fortitvd-1-960x731.jpg\" "\\"Fortitvd,")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nDenna gravyr tillh\u00f6r \u00e4ven konstn\u00e4ren Pieter Brueghel, den \u00c4ldre, och dess titel betyder \u2018STYRKA\u2019.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst av allt f\u00f6rmedlar jag n\u00e5gra kommentarer till er:<\/p>\n\n\n\n
\u00abStyrkan, som en av de huvudsakliga dygderna, har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r reflektion hos t\u00e4nkare allt sedan forntiden n\u00e4r man lade grunden till detta koncept. Denna dygd best\u00e5r av m\u00e5nga visuella, s\u00e5v\u00e4l som mytologiska f\u00f6reg\u00e5ngare –hj\u00e4lten Herkules<\/strong> \u2013 s\u00e5som bibliska –Samson<\/strong>-. [\u2026]<\/p>\n\n\n\n Denna dygd yttrade sig inte visuellt i forntiden p\u00e5 ett allegoriskt s\u00e4tt, utan den identifierades med den ber\u00f6mde hj\u00e4lten Herakles\/Herkules, vilken representerade alla dessa egenskaper och funktioner mycket v\u00e4l, vilka t\u00e4nkarna tillskrivit denna dygd –kurage<\/strong>, konstans<\/strong>-\u2026<\/p>\n\n\n\n Under Medeltiden var bilden av krigaren, kl\u00e4dd i ringbrynja, hj\u00e4lm, sk\u00f6ld, lans och sv\u00e4rd, mer vanligt f\u00f6rekommande n\u00e4r det g\u00e4llde att visualisera styrkan.<\/p>\n\n\n\n Under tolvhundratalet fortsatte tendensen att representera styrkan genom en krigisk bild, som vi finner i olika upplagor av Speculum Virginium<\/strong><\/em> eller i de franska gotiska katedralerna. S\u00e5v\u00e4l i Notre Dame i Paris som i Amiens och Chartres, representerade man styrkan genom kuraget, en kvinna -med sina l\u00e5nga kl\u00e4dnader – bev\u00e4pnad med en lans och en sk\u00f6ld med syftet att uth\u00e4rda sv\u00e5righeterna med ett mod som aldrig svek. Styrkan representerad i reliefer i de gotiska franska katedralerna, f\u00f6rutom att den uppvisar den typiska krigaraspekten, h\u00e5ller hon i en sk\u00f6ld som b\u00e4r ett lejon som m\u00e4rke. Detta upprepas \u00e4ven i katedralen i Reims [\u2026]. N\u00e4rvaron av ett lejon tillsammans med denna dygd \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nande om man beaktar de visuella f\u00f6reg\u00e5ngarna baserade p\u00e5 Herakles\/Herkules och speciellt det f\u00f6rsta av hans storverk, lejonet fr\u00e5n Nemea.<\/p>\n\n\n\n Trots att bilden av styrkan erbjuder en tydlig kontinuitet genom hela medeltiden, uppst\u00e5r ett nytt attribut, fr\u00e5n och med trettonhundratalet. I ett valv i Santa Maria Novella -Nardo di Cione och Giovanni del Biondo, 1355-1360, Florens \u2013 finner vi styrkan med det traditionella lejonhuvudet som hj\u00e4lm och med en pelare [\u2026] Pelaren \u00e4r ett emblem f\u00f6r konstansen, en representation av kraften eftersom den \u00e4r f\u00f6r en byggnad vad kraften \u00e4r f\u00f6r en m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n I detta fall representerar grav\u00f6ren Pieter Brueghel styrkan som en kvinna med \u00e4nglavingar, som uppr\u00e4tth\u00e5ller en pelare med sin h\u00f6gra hand och med sin v\u00e4nstra h\u00e5ller hon fast ett vilddjur som hon har kuvat under sina f\u00f6tter. P\u00e5 huvudet b\u00e4r hon ett st\u00e4d. I centrum av gravyren finner man en medeltida f\u00e4stning med fyra torn, skyddad av en st\u00f6dmur och omgiven av en vattenkanal. Utanf\u00f6r f\u00e4stningen, i de fyra v\u00e4derstrecken, finns v\u00e5ldsamma scener av strider mellan krigare och groteska djuriska former, vilka utan tvekan representerar m\u00e4nskliga defekter. Historikerna kommenterar att det i mitten av fjortonhundratalet uppstod en ny typ av symboliska dygder laddade med ikonologiska attribut som \u00e4r sv\u00e5ra att dechiffrera. Upphovet till denna ikonografi f\u00f6rlades av Males till Frankrike, men senare studier har visat att, trots att man var ovetande om den prim\u00e4ra k\u00e4lla som utformade dem, hade de dykt upp i den franska och flaml\u00e4ndska milj\u00f6n, och hade n\u00e5tt Kastilien genom upplysta manuskript som cirkulerade. Det \u00e4r mycket troligt att dessa symboler, sv\u00e5ra att dechiffrera tillh\u00f6r alkemisternas spr\u00e5k\u00bb.<\/p>\n\n\n\n Texten p\u00e5 latin som \u00e5tf\u00f6ljer gravyren lyder p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: ANIMVM VINCERE, IRACVNDIAM COHIBERE CAETERAQ[UE] VITIA ET AFFECTVS COHIBERE VERA FORTITVDO EST<\/strong><\/em>.<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning av den latinska frasen: \u2018Att besegra h\u00f6gmodet, hejda vreden och hejda \u00f6vriga laster och passioner \u00e4r sann styrka\u2019.<\/p>\n\n\n\n Vi befinner oss, k\u00e4ra v\u00e4nner, med en mycket tydlig representation av den dygd som STYRKAN representerar. Denna dygd visar sig i oss ju mer vi n\u00e4rmar oss VARAT. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sagt: VARAT kan allt -han \u00e4r ALLSM\u00c4KTIG-.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r otvivelaktigt att stykan \u00e4r intimt f\u00f6bunden med KYSKHETEN. D\u00e4rf\u00f6r, ju mer kyska vi kan uppn\u00e5 att vara desto st\u00f6rre kommer v\u00e5r styrka att vara inf\u00f6r de olika omsv\u00e4ngningarna i v\u00e5r existens.<\/p>\n\n\n\n Denna dygd, i likhet med m\u00e5nga andra, ser vi representerad i en kvinna- f\u00f6r dygderna \u00e4r juveler som tillh\u00f6r v\u00e5r Gudomliga Moder-. Denna kvinna framtr\u00e4der bevingad, b\u00e4rande p\u00e5 en pelare i sin h\u00f6gra hand och med den v\u00e4nstra ser man henne kuvande ett avskyv\u00e4rt vilddjur – en symbol f\u00f6r ett av alla dessa psykologiska aggregat som vi b\u00e4r inombords-.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r intressant att se ett st\u00e4d<\/strong> p\u00e5 huvudet p\u00e5 denna kvinna, vilket representerar den kapacitet som styrkan<\/strong> har att uth\u00e4rda alla fysiska och moraliska b\u00f6rdor<\/strong> som kan hota v\u00e5rt materiella eller psykiska liv.<\/p>\n\n\n\n Utan tvekan till\u00e5ter denna dygd oss att f\u00f6rbli orubbliga s\u00e5som pelaren i ett tempel<\/strong>, vilket \u00e4r sk\u00e4let till att hon h\u00e5ller en med sin h\u00f6gra hand. M\u00e4stare Samael sj\u00e4lv kommenterar f\u00f6r oss i flera av sina verk att ordet <\/strong>Virtud<\/strong><\/em> har en rot som f\u00f6rbinder det med viriliteten<\/strong>, denna rot \u00e4r vir<\/strong><\/em>, och detta p\u00e5minner oss om de dygder som vi m\u00e5ste f\u00f6rv\u00e4rva.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r av den anledningen som vi tidigare har betonat att dygden av styrka \u00e4r mycket f\u00f6rknippad med transmutationen av v\u00e5ra sexuella sekretioner, det vill s\u00e4ga, v\u00e5r kyskhet. Vanligtvis \u00e4r svaga personer, sexuellt talat, inte alls starka i n\u00e5gonting\u2026<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r m\u00e4rkligt att man n\u00e4r man konstruerar en byggnad, arkitektoniskt talat, som tj\u00e4nar till att f\u00f6rsvara oss milit\u00e4rt mot v\u00e5ra fineder kallar vi det f\u00e4stning<\/strong>. \u00d6vers\u00e4ttarens anteckning: [fortaleza<\/strong> p\u00e5 spanska, viket \u00e4ven betyder styrka] Detta \u00e4r fallet i v\u00e5r gravyr, f\u00f6r i den centrala delen av denna kan vi, mycket riktigt, l\u00e4gga m\u00e4rke till en milit\u00e4rf\u00e4stning med dess fyra torn<\/strong> v\u00e4nda mot de fyra v\u00e4derstrecken.<\/strong> Denna f\u00e4stning \u00e4r v\u00e5rt andliga liv, som b\u00f6r beskydda oss \u00f6ver allt annat mot de konstanta attackerna fr\u00e5n v\u00e5ra tiotusen aggregat. Detta \u00e4r betydelsen av de blodiga strider som vi observerar, h\u00e5ller p\u00e5 att utk\u00e4mpas i omgivningarna runt denna f\u00e4stning. Denna f\u00e4stning -om vi observerar v\u00e4l- har vatten som omger den f\u00f6r att f\u00f6rhindra fienderna till VARAT att kunna n\u00e4rma sig den. Detta \u00e4r kvicksilvervattnen, vilka \u00e4r grunden till v\u00e5rt inre arbete.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r intressant att p\u00e5st\u00e5 att i dessa strider ser vi arm\u00e9er som strider mot groteska djuriska former, och detta p\u00e5minner oss om de olika autonoma och sj\u00e4lvmedvetna delar som utg\u00f6r v\u00e5rt Sanna Vara<\/strong> som attackerar m\u00e5ngfalden av det pluraliserade djuriska Egot.<\/p>\n\n\n\n Ovanf\u00f6r, i bakgrunden av gravyren, kan man uppm\u00e4rksamma ett hav –de alkemistiska filosofernas hav-<\/strong> och en segelb\u00e5t som \u00e4r representativ f\u00f6r den alkemiska resa som den h\u00e4ngivna alkemisten genomf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att kommentera att s\u00f6kandet efter v\u00e5r gudomliga identitet medf\u00f6r v\u00e4ldigt m\u00e5nga strider, och f\u00f6r att uth\u00e4rda dem med all den tyngd som de har med sig beh\u00f6ver vi alltid denna \u00e4dla dygd som vi kallar STYRKA.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Den latinska frasen betonar f\u00f6r oss det behov som vi har av denna underbara dygd f\u00f6r att inte vackla i v\u00e5r l\u00e4ngtan och inte l\u00e5ta oss nedsl\u00e5s i v\u00e5ra sj\u00e4lsliga tillst\u00e5nd, vilka \u00e4r s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att st\u00e5ndaktigt h\u00e5lla oss kvar p\u00e5 den Hemliga V\u00e4gen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag till\u00e4gger nu n\u00e5gra fraser vilka, p\u00e5 ett v\u00e4ltaligt s\u00e4tt, \u00e4r f\u00f6rbundna med allt det som tidigare sagts:<\/p>\n\n\n\n \u00abDet finns bedr\u00f6velser d\u00e4r vi inte finner tr\u00f6st hos n\u00e5gon och<\/em> <\/em>i vilka ett starkt hj\u00e4rta endast kan v\u00e4dja till sin egen styrka \u00bb.<\/em> \u00ab<\/em>Styrkan b\u00f6rjar v\u00e4xa i proportion till belastningen <\/em>\u00bb.<\/em> \u00abInget \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att man inte kan f\u00f6rv\u00e4rva styrkan \u00bb.<\/em> \u00abDen sanna styrkan \u00e4r den som <\/em>alltid <\/em>g\u00f6r oss orubbliga n\u00e4r det ha<\/em>ndlar om dygden <\/em>\u00bb.<\/em> \u00abDet \u00e4r inte att orka mycket, utan att genomlida det,<\/em> som \u00e4r den sanna styrkan <\/em>\u00bb.<\/em> Kwen Khan Khu<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Mycket uppskattade l\u00e4sare: Jag tar bokst\u00e4verna till hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6rmedla n\u00e5gra kommentarer betr\u00e4ffande denna gravyr titulerad\u2026 \u2026FORTITVD Denna gravyr tillh\u00f6r \u00e4ven konstn\u00e4ren Pieter Brueghel, den \u00c4ldre, och dess titel betyder \u2018STYRKA\u2019. F\u00f6rst av allt f\u00f6rmedlar jag n\u00e5gra kommentarer till er: \u00abStyrkan, som en av de huvudsakliga dygderna, har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r reflektion hos t\u00e4nkare […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":20338,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[126,470],"tags":[],"contenido":[277],"fuente":[49],"pilar":[],"fase":[],"conferencia":[],"read_online":[],"author_tax":[321],"class_list":["post-21637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-antropologi","category-meddelanden-vm-kwen-khan-khu","contenido-artiklar","fuente-maestro","author_tax-v-m-kwen-khan-khu-sv"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21637","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21637"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21637\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/20338"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21637"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21637"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21637"},{"taxonomy":"contenido","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/contenido?post=21637"},{"taxonomy":"fuente","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fuente?post=21637"},{"taxonomy":"pilar","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pilar?post=21637"},{"taxonomy":"fase","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/fase?post=21637"},{"taxonomy":"conferencia","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/conferencia?post=21637"},{"taxonomy":"read_online","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/read_online?post=21637"},{"taxonomy":"author_tax","embeddable":true,"href":"https:\/\/vopus.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/author_tax?post=21637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Schiller<\/p>\n\n\n\n
Thomas<\/p>\n\n\n\n
Julius Cesar<\/p>\n\n\n\n
Plutarkos<\/p>\n\n\n\n
Antonio L\u00f3pez de Vega<\/p>\n\n\n\n